Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

DEBATT: Involvera experter på åldrande för att skydda äldre mot covid-19

Det finns stor vetenskaplig och klinisk erfarenhet inom äldreforskningen i Sverige som bör utnyttjas nu, när den behövs som mest. Vi är beredda att stödja Socialdepartementet, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och SKR och föreslår att man aktiverar det nyinrättade äldreforskarrådet på Socialstyrelsen. Det skriver 30 forskare inom äldreområdet, däribland geriatrikprofessor Susanne Iwarsson, på Läkartidningens debattsida.
numbers on screen
Photo: Brian McGowan

Det står nu klart att covid-19 är en sjukdom som särskilt drabbar äldre personer. Vi välkomnar därför prioriteringen från Folkhälsomyndigheten att skydda de sköra äldre. Friska äldre personer kan skydda sig själva, men behöver kanske hjälp med matinköp och liknande.

Äldre och covid-19 har varit föremål för stor diskussion den senaste tiden, bland annat hur smittspridningen kunnat komma in till äldreboenden. Experter på äldre och åldrande har saknats i diskussionen och har inte heller blivit rådfrågade av ansvariga myndigheter.

Det är viktigt att åtgärder för att minska smittspridningen vilar på sund vetenskaplig grund. Vi (flera medlemmar av Socialdepartementets äldreforskarråd och andra experter på äldre och åldrande) står gärna till tjänst med vetenskapligt förankrade råd.

I linje med denna strategi är en rad insatser viktiga:

  • Agera snabbt och evidensbaserat för att skydda äldre individer med multisjuklighet, skörhet och nedsatt hälsa, vare sig de bor hemma eller på vård- och omsorgsboenden, och skydda samtidigt personalen.
  • Såväl formell som informell vård och omsorg om sköra äldre som bor hemma måste fortsätta på säkrast möjliga sätt: Skilj på arbetsmoment med eller utan direktkontakt och implementera snarast de arbetskläder, munskydd, andningsskydd och visir som behövs hos personalen
  • Covid-19-test av personal, anhöriga och äldre personer ska ske mycket frikostigt. Inom kort kommer validerad serologitestning att vara tillgänglig, och det är av yttersta vikt att planera korrekt användning av sådana test i äldrevård och omsorg.
  • Minska snarast antalet personer som kommer i kontakt med äldre vårdtagare genom omläggning av scheman eller nyanställningar (till exempel personal som friställts i samband med covid-19-pandemin).

När det gäller de äldre inom vård- och omsorgsboenden är det viktigaste att de skyddas från infektioner som kan komma från smittad personal. Här gäller samma insatser som under punkt 2 och 3 ovan. Det finns tillräcklig erfarenhet från andra länder av vilka insatser som kan implementeras på kort tid samt deras effektivitet. Vi bidrar gärna med en översikt av viktiga åtgärder, till exempel betydelsen av full digital uppkoppling på vård- och omsorgsboenden.

Vi menar också att det är viktigt att kartlägga kriterier för att identifiera de individer i samhället som är mest känsliga för allvarliga hälsokonsekvenser vid covid-19. Sådana kriterier bör vara baserade på biologisk snarare än kronologisk ålder (exempelvis bedömningsinstrumentet Clinical frailty scale). Detta gäller även prioriteringar för intensivvård. Vi anser vidare att

  • »ålderism« relaterad till coronapandemin måste förhindras genom att kunskap om den äldre befolkningen och dess möjligheter att tillgodogöra sig information integreras med den information som ges från olika myndigheter
  • äldre inom äldreomsorgen som är drabbade av covid-19 inte får undandras från sjukvård som de annars hade kunnat tillgodogöra sig
  • expertis inom äldre och åldrande bör integreras i arbetsgrupper vid Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och regioner (SKR).

Det finns stor vetenskaplig och klinisk erfarenhet inom forskningen om äldre, åldrande och äldrevård i Sverige som bör utnyttjas nu, när den behövs som mest. Vi är beredda att stödja Socialdepartementet, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och SKR att på bästa och snabbaste sätt kunna implementera och stödja de handlingslinjer som är viktigast just nu. Vi föreslår också att man aktiverar det nyligen inrättade Äldreforskarrådet på Socialstyrelsen.

 

Laura Fratiglioni, professor, Karolinska institutet; Socialdepartementets äldreforskarråd; NEAR infrastruktur (Nationell e-infrastruktur för forskning om åldrande i Sverige), Ingmar Skoog, professor, överläkare, föreståndare Centrum för åldrande och hälsa, Göteborgs universitet, Sahlgrenska universitetssjukhuset; Socialdepartementets äldreforskarråd; NEAR infrastruktur, Miia Kivipelto, professor, Karolinska institutet, Socialdepartementets äldreforskarråd, Johan S Berglund, Blekinge tekniska högskola; Socialdepartementets äldreforskarråd; NEAR infrastruktur, Christine Gustafsson, docent, leg sjuksköterska, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Mälardalens högskola, Socialdepartementets äldreforskarråd; Kristiina Heikkilä, prodekan, universitetslektor, docent, institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet, Linus Jönsson, docent i hälsoekonomi, Karolinska institutet; Socialdepartementets äldreforskarråd, Clary Krekula, professor, Karlstads universitet; Socialdepartementets äldreforskarråd, Amy Loutfi, professor, Örebro universitet; Socialdepartementets äldreforskarråd, Erik Rosendahl, professor i fysioterapi, Umeå universitet; Socialdepartementets äldreforskarråd, Pär Schön, docent, Aging Research Center, Karolinska institutet och Stockholms universitet; Socialdepartementets äldreforskarråd, Annika Taghizadeh Larsson, universitetslektor i socialt arbete, äldre och åldrande; Socialdepartements äldreforskarråd, Mats Thorslund, professor emeritus, Karolinska institutet; Socialdepartementets forskarråd, Britt Östlund, professor, KTH; Socialdepartements äldreforskarråd, Tommy Cederholm, professor, Uppsala universitet; överläkare, Karolinska universitetssjukhuset, Synneve Dahlin-Ivanoff, professor, Göteborgs universitet, Sölve Elmståhl, professor i geriatrik, Lunds universitet; NEAR infrastruktur, Maria Eriksdotter, professor och överläkare i geriatrik, Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset, Anne W Ekdahl, överläkare i geriatrik; generalsekreterare, Europeiska geriatriska unionen, Yngve Gustafson, professor i geriatrik, Umeå universitet, Martin Ingelsson, professor i geriatrik, Uppsala universitet; överläkare, Akademiska sjukhuset, Susanne Iwarsson, professor och koordinator för Centre for Ageing and Supportive Environments (CASE), Lunds universitet, Agneta Nordberg, professor, Karolinska institutet, Karolinska universitetssjukhuset, Peter Nordström, professor, överläkare, Geriatriskt centrum, Norrlands universitetssjukhus, Umeå, Lars Nyberg, professor i psykologi och neurovetenskap, Umeå universitet; NEAR infrastruktur, Nancy Pedersen, senior professor, Karolinska institutet; NEAR infrastruktur, Anders Wimo, familjeläkare, Bergsjö; professor emeritus, Karolinska institutet; NEAR infrastruktur, Bengt Winblad, professor, överläkare i geriatrik, Karolinska institutet, Karolinska universitetssjukhuset, Ulrika Winblad, professor, institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, Henrik Zetterberg, professor i neurokemi, överläkare i klinisk kemi, Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset

Länk till debttartikeln i Läkartidningen

Senaste nyheter

2020-06-17

Välkommen Frida Nordeström, ny doktorand!

Välkommen Frida Nordeström, ny doktorand!
2020-06-16

Välkommen Erik Eriksson, ny doktorand!

Välkommen Erik Eriksson, ny doktorand!
2020-06-16

Välkommen Jens Offerman, ny doktorand!

Välkommen Jens Offerman, ny doktorand!
2020-06-16

Forskare kartlägger hur covid-19 påverkar vardagen för äldre

Forskare kartlägger hur covid-19 påverkar vardagen för äldre
2020-06-12

Stort forskningsbidrag för projektet GaitAge

Stort forskningsbidrag för projektet GaitAge