Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Debatt: Skånetrafikens kunskap om äldres förutsättningar är otillräcklig

Inuti buss
Foto: Johan Bävman

Det krävs mer kunskap om åldrandet, dess utmaningar och förutsättningar bland alla som ansvarar för utvecklingen av grundläggande samhällsfunktioner, skriver Susanne Iwarsson, professor i gerontologi i en debattartikel i dagens Sydsvenskan.

Mot bakgrund av den senaste tidens nyheter om Skånetrafikens nya biljettsystem finns det anledning att reflektera över frågor som rör åldrande och teknik. Inte minst äldre har reagerat på sådant de menar leder till försämrad service.

Representanter för Skånetrafiken gör säkert sitt bästa för att förklara och motivera människor att använda det nya systemet och för att förändra det för att tillmötesgå de önskemål som framförs. Men det är tydligt att Skånetrafikens kunskap om äldres förutsättningar för att hantera ett i huvudsak digitalt system är otillräcklig.

Många pensionärer har använt både datorer och smarta telefoner under sitt yrkesverksamma liv och har inga problem att köpa sina biljetter via en app. Men även om andelen användare av digital teknik ökar, finns det många i hög ålder som inte alls använder digitala produkter och tjänster. De har aldrig lärt sig den nya tekniken, vill inte eller har inte råd att skaffa sig den.
Skånetrafikens trafikdirektör rekommenderar äldre att ta hjälp av barn och barnbarn för att lära sig att köpa biljetter via appen i sina smarta telefoner. Det är insiktsfullt och helt i linje med aktuell forskning.

Begreppet ”varma experter” används av forskare för att beskriva att äldre gärna vänder sig till vänligt inställda personer i sin närhet som vet mer än de själva om ny teknik. Det känns tryggt, bra och trevligt att be någon som man känner väl om hjälp snarare än att anlita någon professionell expert. Samtidigt har många inte tillgång till den typen av hjälp.

Andra tips och råd från Skånetrafiken är mindre insiktsfulla. Även om en del äldre snabbt lär sig hur man köper biljetter i Skånetrafikens app är det fel att påstå att alla lär sig efter att ha provat en gång. I alla åldersgrupper finns det — också bland ungdomar, unga vuxna och medelålders — personer som lever med kognitiva funktionsnedsättningar, till exempel minnesproblem eller problem att följa instruktioner. Även om en del föds med sådana problem eller drabbas i unga år förekommer den typen av funktionsnedsättningar oftast hos äldre. Demenssjukdom är en vanlig orsak, men det finns andra sjukdomstillstånd som kan leda till sådana problem.

Om man har svårigheter att minnas eller inte förstår instruktioner kan det vara omöjligt att lära sig att köpa en digital biljett på egen hand.
Skånetrafikens statistik som visar att ingen resenärsgrupp har slutat att åka kollektivt efterhand som det digitala biljettsystemet introducerades kan också ifrågasättas. Många av dem som lever med kognitiva funktionsnedsättningar har aldrig ens börjat eftersom trafiksystemet var alltför komplext för dem redan innan det nya biljettsystemet infördes.

Forskning om attityder till teknik visar att särskilt de äldsta är kritiska till att olika samhällsfunktioner alltför snabbt går över till helt digitala lösningar. Idag finns det många orter i Skåne där man är helt hänvisad till att köpa sina biljetter via Skånetrafikens app eller automater, utan personlig service.
Utifrån den aktuella situationen med så kallade åldringsrån är det knappast att rekommendera någon att räcka över ett betalkort till en främmande person för att be om hjälp att köpa en biljett.
Det är en vanlig och rimlig uppfattning bland äldre att det krävs parallella system som gör det möjligt också för dem som inte kan eller vill använda dator, surfplatta, smart telefon eller en digitaliserad automat för att klara av sina vardagsgöromål. Ganska snart är en fjärdedel av befolkningen i Sverige 65 år eller äldre. Det krävs mer kunskap om åldrandet, dess utmaningar och förutsättningar bland alla som ansvarar för utvecklingen av grundläggande samhällsfunktioner.
 

Susanne Iwarsson, professor i gerontologi vid Lunds universitet

Artikeln publicerades under Aktuella frågor i Sydsvenskan 25 januari, 2020