Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Ny forskning: Äldre rökare löper förhöjd risk att dö i brand i hemmet

brand
Foto: iStock/blackestockphoto

Att vara äldre, 85+, och dessutom rökare innebär en kraftigt förhöjd risk att omkomma i en brand, jämfört med befolkningen i övrigt. Vad går att göra och vilka insatser är effektiva för att förebygga dessa dödliga bränder?

Andelen bostadsbränder med dödlig utgång har minskat kraftigt, med ungefär två tredjedelar, sedan början av 1950-talet men fortfarande omkommer cirka 90 personer i bostadsrelaterade bränder varje år i Sverige. Bland dessa 90 personer är framför allt två riskgrupper överrepresenterade. Den stora boven är rökning, och i kombination med alkoholmissbruk eller hög ålder ökar risken att dö i en brand kraftigt (se faktaruta i slutet av texten).

– Främsta orsaken till att risken ökar med ålder är försämrad fysisk rörelseförmåga, att de inte kan ta sig ut utan hjälp eller släcka en cigarett som de har tappat, säger Marcus Runefors.

Han är doktorand vid avdelningen för brandteknik på Lunds Tekniska Högskola, den nyaste samarbetspartnern inom CASE, och har nyligen lagt fram sin avhandling med titeln Fatal Residential Fires – Prevention and Response. Där har han studerat effektiviteten hos olika möjliga åtgärder uppdelat på olika grupper, bland annat gruppen 85 år och äldre.

De flesta bostadsbränder orsakas dock inte av riskgrupperna. Istället är det yngre, typiskt barnfamiljer och medelålders, som orsakar flest bränder. Det kan till exempel ske i samband med matlagning, bortglömda ljus eller att elektriska apparater börjar brinna. Till skillnad från de äldre, där elden ofta startar i kläder eller sängkläder, befinner sig de yngre oftast en bit från det så kallade startobjektet, samtidigt som de har större möjligheter att ta sig ut utan hjälp. Men vilka åtgärder är effektiva för att skydda de äldre?

Syntetkläder mindre brandfarliga

– Eftersom vi vet att många bränder börjar i de äldres kläder finns det all anledning att se över materialet i kläderna. Kläder i syntetmaterial är mindre brandfarliga jämfört med kläder gjorda i naturmaterial som till exempel bomull, särskilt när det gäller cigaretter. Men det verkar vara en vanlig missuppfattning att det är tvärtom.

Marcus Runefors förklarar att syntetmaterial har en tendens att smälta bort från värmen, framför allt vid glödbränder. Men även om syntettyget antänder så smälter det ganska snabbt och isolerar huden och ger därför framför allt ytliga brännskador, medan brand i naturmaterial ger djupa, oftare dödliga brännskador.

Brandvarnare fungerar sämre för äldre

När det gäller brandvarnare, som är väldigt effektiva för yngre åldersgrupper, har de sämre effektivitet bland de äldsta. Som nämnts tidigare så har många äldre nedsatt rörelseförmåga, är kanske sängbundna och kan därför inte evakuera själva. Ett annat problem verkar vara att äldre med nedsatt hörsel kanske inte hör brandvarnaren.

– Äldre kan ha svårt att höra de högfrekventa ljuden från brandvarnaren. Här finns en stor förbättringspotential, producenterna skulle kunna både sänka frekvensen och se över ljudets vågform* för att göra dem effektivare även för äldre.

Matlagning ingen stor bov

Det är också en allmän missuppfattning att många äldre orsakar bränder i samband med matlagning. Men statistiken säger att så är inte fallet. En möjlig förklaring skulle kunna vara att många äldre får sin mat levererad av hemtjänsten. Maten ska då bara värmas och även om den värms i kastrull och det skulle leda till torrkokning så leder det sällan till bränder. För att mat ska antända vid matlagning krävs en del fett såsom smör eller olja, förklarar Marcus Runefors.

Det är inte ovanligt att personal från hemtjänsten hittar brännmärken i exempelvis kläder, golv eller sängkläder. Det är en viktig varningssignal som borde leda till omedelbara åtgärder. Förutom att se över materialet i kläder kan man exempelvis säkra sängkläder genom att tvätta dem i flamskyddsmedel eller genom att installera ett detektoraktiverat sprinklersystem** i den äldres bostad.

– Sådana går ofta att hyra och har visat sig fungera väldigt bra även för de allra äldsta.

Grannar och hemtjänsten viktiga

Räddningstjänsten, hur snabbt de kan vara på plats och om de har möjlighet att skicka in rökdykare, spelar givetvis stor roll för om branden kommer att sluta i en tragedi eller enbart materiella skador. Många äldre har trygghetslarm som de bär runt handleden och har möjlighet att larma hemtjänsten som i sin tur larmar räddningstjänsten. Men här är även grannar viktiga. Marcus Runefors har i sin forskning visat att i ungefär hälften av fallen var det grannar som larmat räddningstjänsten efter att ha hört brandvarnaren eller känt röklukt. Och både grannar och hemtjänsten utförde själva en del utrymningar innan brandkåren hunnit fram.

– Deras insatser är viktiga men det är också viktigt att utbilda om bränder och räddning. Framför allt hemtjänsten har möjlighet att öva på olika scenarier. Den som räddar bör till exempel ha kunskap om hur snabbt en brand utvecklas, när det är realistiskt att kunna rädda och när blir det för farlig. Och att alltid ha en fri reträttväg, säger Marcus Runefors.

 

TEXT: EVA BARTONEK ROXÅ

Artikeln är tidigare publicerad i Vetenskap & Hälsa

 

* Från sinusformad till fyrkanstvåg, läs mer på https://sv.wikipedia.org/wiki/Vågform

** Detektoraktiverat sprinklersystem aktiveras av f.a. rök och aktiveras därför snabbare än traditionella sprinklers som reagerar på värme och reagerar därför långsammare. Värmeaktiverade sprinklersystem anses därför inte göra någon nytta då antändning sker i kläder eller sängkläder.

CASEs nyaste samarbetspartner

Avdelningen för brandteknik vid Lunds tekniska högskola, LTH, är CASEs nyaste samarbetspartner.

FAKTA riskgrupper för dödliga bränder

Rökning i kombination med alkohol:

  • Vanligtvis man i övre medelåldern.
  • Branden börjar typiskt i möbler, t.ex. soffa.
  • Kan ofta evakuera under förutsättning att de vaknar.

Rökning i kombination med ålder

  • Äldre, 85+, med nedsatt rörelseförmåga. Kan inte ta sig ut utan hjälp.
  • Branden startar ofta på kläder.
  • Har 45 gånger högre risk att omkomma i en bostadsbrand jämfört med befolkningen i allmänhet.

Siffran kan jämföras med risken för äldre, 85+, som inte röker. De har knappt 3 gånger högre risk att omkomma i en bostadsbrand jämfört med befolkningen i allmänhet. Branden startar typiskt i elektriska apparater eller av andra orsaker som också är vanliga för befolkningen i allmänhet. Den förhöjda risken är främst kopplad till nedsatt rörelseförmåga.

Marcus Runefors, forskare vid LTH

Marcus Runefors, forskare
Marcus Runefors har nyligen lag fram sin doktorsavhandling “Fatal Residential Fires – Prevention and Response”.