Vilka nya forskningsresultat presenterar ni i artikeln Feeling controlled or being in control? Apps for self-management among older people with neurological disability?
– Det är resultat från en kvalitativ studie där vi har intervjuat personer med kroniska neurologiska sjukdomar. Intervjuerna genomfördes i grupp och det som diskuterades var användande av mobilappar och hur det kan bidra till att man bättre kan hantera sin sjukdom. Deltagarna i studien var alla vana användare av mobil teknologi.
Vad betyder resultaten?
– Att användande av appar kan bidra till att man blir mer involverad i sin egen vård och hälsa och att man som individ får ett ökat ansvar. Detta är viktiga fynd idag när vården blir alltmer personcentrerad och där det är tydligt att patienter vill vara involverade i de beslut som fattas kring dem och deras behandling. Användande av appar kan också stimulera till en hälsosammare livsstil och hjälpa till med förståelsen och hanteringen av de symtom man har. Det är dock viktigt med säkra lösningar så att man kan lita på apparna och på att den information som delas där hanteras korrekt.
Ni har intervjuat personer över 50 år med neurologiska sjukdomar som Parkinson, MS och stroke. Vad kan era resultat komma att innebära för dessa patienter?
– De kan vara viktiga för framtida utveckling av teknik och digitala lösningar. Det finns ett intresse i patientgruppen att själv vara delaktig i framtagandet av nya lösningar och det är något som man borde ta tillvara. Sannolikt blir lösningarna mer relevanta då. Resultaten visar också att användande av appar kan bidra till ett ökat ansvarstagande och mer kunskap om sjukdom och symtom, vilket är viktigt för den som har en kronisk sjukdom.
Din forskning, det var du som initialt fick medel från CASE för att bekosta detta projekt, påverkar människors liv.
– Jag tror att det kan påverka genom att vi ökar kunskaperna om dessa grupper. Det är viktigt att inkludera dem som forskningen är till för. Kan det påverka någon att ta steget till att bli mer digital eller att förändra sin livsstil genom att använda en app vore jag mycket nöjd. Det jag önskar är att personer med neurologiska sjukdomar får samma möjligheter som andra till hälso- och sjukvård och att de känner sig hälsosamma även om de har en diagnos.
Hur har CASEs fokus på tvärvetenskaplig forskning och i detta fall, juniora forskare, påverkat ert arbete?
– En förutsättning för att projektet överhuvudtaget skulle kunna genomföras är just CASE och forskarnas långa erfarenhet av att arbeta tvärvetenskapligt. I mitt fall innebar det en möjlighet att få fortsätta forska efter min disputation och också en möjlighet att få leda ett projekt som engagerade forskare som är långt mer erfarna än jag, vilket var lärorikt. Jag är tacksam för möjligheten att få göra detta och tacksam för att CASE möjliggjorde.
Hur är det att vara projektledare i detta sammanhang?
– Att vara projektledare är alltid intressant, särskilt i en tvärvetenskaplig grupp där vi kommer från olika discipliner. Det blir givande diskussioner och man lär sig mycket under hela resan.
Vilka är fördelarna med att forska tvärvetenskapligt, som du ser det?
– När man ska undersöka och forska kring komplexa frågor tror jag det är nödvändigt med tvärvetenskaplig forskning för att försöka täcka in och ta hänsyn till så många aspekter som möjligt. Vi behöver kunskap från olika discipliner, att lära av varandra och därmed fördjupa och utveckla våra egna kunskaper.
Vad bör man särskilt tänka på?
– När man arbetar tvärvetenskapligt är det bra att tidigt i processen diskutera definitioner och strukturer kring forskningsprocessen för att förenkla samarbetet och för att kunna fokusera på forskningen och inte strukturerna.
Vad innebär det för er att nu ha fått artikeln publicerad?
– Eftersom författarna bakom artikeln inte arbetar vidare tillsammans ligger nog betydelsen mest hos den individuella forskaren. CASE arbetar med mycket forskning kring teknik och användande av digitala lösningar och jag ser vår artikel som ett bidrag till detta.
Hur går ni vidare?
– De flesta av oss är ju fortsatt verksamma som forskare inom sina olika områden och flera har fortsatt en koppling till CASE och forskning där. Det hade däremot varit fortsatt intressant att fokusera på teknikens användningsområden och se hur teknik kan bidra till förbättrade förutsättningar för personer med kroniska neurologiska sjukdomar. Det är fortsatt intressant att involvera de som forskningen är till för och jag tror att detta kommer att utvecklas än mer framöver.
Detta är CASE – Centre for Ageing and Supportive Environments, tvärvetenskapligt centrum för äldreforskning:
* En forskningsmiljö vid Lunds universitet vars fokus är stödjande miljöer för den åldrande befolkningen. Den tvärvetenskapliga forskningen rör frågeställningar kring samspelet mellan miljöaspekter och äldres aktivitet, delaktighet, mobilitet och hälsa i Sverige och världen.
* Består av forskargrupper från juridiska, medicinska och samhällsvetenskapliga fakulteterna samt Lunds Tekniska Högskola.
* Brukarmedverkan är ett centralt inslag i forskningen och CASE har många samverkanspartners både lokalt, nationellt och internationellt.
Cecilia Winberg
Ålder: 50
Bor: Hjärup
Familj: Ja
Utbildning: Fysioterapeut, disputerade 2014
Bakgrund: Arbetat kliniskt som fysioterapeut sedan 1991. Har haft egen praktik i Malmö med inriktning på neurologiska sjukdomar och skador. Doktorerade 2010-2014. Arbetar idag som enhetschef vid Rehabiliteringen på Lasarettet i Ystad
Titel: Med dr
Forskningsområde: Rehabiliteringsmedicin
Mest lästa artikel:
https://www.researchgate.net/publication/304362364_The_Perception_of_Physical_Activity_in_Ambulatory_Persons_With_Late_Effects_of_Polio_A_Qualitative_Study
På fritiden: Är engagerad i Fysioterapeuterna som är fack- och professionsförbund för fysioterapeuter i Sverige, scouting, läsa.