Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Utveckla rehabiliteringen efter stroke

NY LÅNGTIDSSTUDIE: 10 år efter stroke klarar 69% av de som drabbats av att sköta sin personliga hygien och enkla vardagssysslor. Samtidigt upplever många svårigheter med att delta i aktiviteter och sociala sammanhang utanför hemmet. Rehabiliteringen och annat stöd efter stroke behöver ha ett långsiktigt perspektiv, visar en ny avhandling från Lunds universitet.
Anna Norlander
Anna Norlander

Under senare år har dödligheten i folksjukdomen stroke stadigt sjunkit i Sverige, och stroke har i stället kommit att bli den vanligaste orsaken till komplexa och långvariga funktionsnedsättningar hos vuxna. Idag är stroke den sjukdom som ger upphov till flest sjukdagar inom den somatiska vården. Under 2017 insjuknade totalt 25 800 personer i stroke, enligt uppgifter från Socialstyrelsen.

- Att åldras med funktionsnedsättning leder ofta till inaktivitet och minskad delaktighet. Därför vill jag utveckla en förståelse för vilka faktorer som främjar eller hindrar deltagande i sociala och fritidsrelaterade aktiviteter efter en stroke på längre sikt, berättar Anna Norlander, fysioterapeut och doktor i medicinsk vetenskap.  Hon har utfört en långtidsstudie över olika konsekvenser av stroke, med särskilt fokus på hur stroke påverkar individens aktivitet och delaktighet på längre sikt.

-Efter 10 år har de flesta som har drabbats av stroke lärt sig att leva med följderna av sin sjukdom och är ganska självständiga. Undersökningen visar till exempel att 69% själva klarar att sköta sin personliga hygien och enkla hushållssysslor, berättar Anna Norlander.
Hennes undersökning visar bland annat att personer som kunde gå några hundra meter, köra bil, hade ett brett socialt nätverk och var yngre än 75 år, dryga året efter sin stroke, mer frekvent deltog i sociala aktiviteter och fritidsaktiviteter 10 år efter insjuknandet.

-Tillgång till aktiviteter, social förankring, beroende av andra, motivation och upplevd förmåga visar sig vara viktiga förutsättningar för deltagande i sociala och fritidsrelaterade aktiviteter, berättar Anna Norlander.  
Fast förutsättningarna för att vara aktiv och delaktig kan också komma förändras över tid och i takt med att personen åldras. Hennes avhandlingsarbete visar att de strategier som strokedrabbade använder för att kunna delta i olika aktiviteter baseras på individuella mål och livssituationer, och är resultaten av återkommande avvägningar mellan olika krav och prioriteringar i livet.

-Själva innebörden i begreppen aktivitet och delaktighet visade sig vara föränderliga. I ett fall upplevde en person sig vara delaktig och aktiv i utförandet av trädgårdssysslor, inte genom att utföra dem själv, utan genom att vara på plats i trädgården när de skulle utföras, berättar Anna Norlander.
Anna Norlander menar att ett vanligt förekommande resonemang inom rehabilitering är att återhämtning, avseende återställda fysiska eller mentala funktioner, möjliggör aktivitet och deltagande.

-Idag finns det belägg för att det motsatta förhållandet också är sant. Att engagemang i meningsfulla aktiviteter gör att du använder din kropp för att lösa meningsfulla uppgifter, som bidrar till ett upprätthållande av motoriska och kognitiva funktioner. Det skapar incitament till fysisk aktivitet och delaktighet, säger Anna Norlander.

Med sitt avhandlingsarbete hoppas Anna Norlander kunna bidra med ny kunskap som ska kunna ligga till grund för en utveckling av rehabiliteringsinsatserna inom strokevården och ge minskad risk för långvariga begränsningar av delaktighet och aktivitet efter stroke.

- Återhämtning och anpassning efter stroke är en lång process. Därför behöver rehabilitering och stöd till strokepatienter ha ett långsiktigt perspektiv, med stor hänsyn tagen till individens förutsättningar och behov som förändras över tid, anser Anna Norlander och efterlyser en utveckling av strokevården.

Disputation och avhandling

Anna Norlander disputerade den 29 maj 2019, vid Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet. Avhandlingens titel: "Activity and participation long term after stroke".

Hennes avhandlingsarbete utgörs av fyra delstudier. I de inledande två studierna sker kvantitativa statistiska analyser på uppgifter hämtade från Lunds strokeregister, SUS Lund. Urvalet omfattade totalt 416 personer som insjuknade i stroke mellan åren 2001–2002. Delstudie tre och fyra baseras på djupintervjuer med personer med stroke, 15 år efter insjuknandet. Metoden är här kvalitativ och utgår från grounded theory.


Länk till Anna Norlanders avhandling
 

 

Senaste nyheter

2020-01-24

Ny forskning: Äldre rökare löper förhöjd risk att dö i brand i hemmet

Ny forskning: Äldre rökare löper förhöjd risk att dö i brand i hemmet
2020-01-24

Från tankesmedjan: Hur möjligörs ett aktivt och hälsosamt åldrande?

Från tankesmedjan: Hur möjligörs ett aktivt och hälsosamt åldrande?
2019-12-10

CASE & EPI@LUND: Stora anslag från Formas främjar tvärvetenskapligt samarbete

CASE & EPI@LUND: Stora anslag från Formas främjar tvärvetenskapligt samarbete
2019-11-28

Humorfestivalen 2019 och Framtidsveckan vid LU

Humorfestivalen 2019 och Framtidsveckan vid LU
2019-11-27

Ny forskning: Bättre symtomhantering och hälsosammare livsstil med appar

Ny forskning: Bättre symtomhantering och hälsosammare livsstil med appar