Du är anställd som doktorand i projektet HoT-Age, vad handlar din forskning om där?
De studier som ingår i min avhandling undersöker samspelet mellan aspekter av det upplevda boendet och livsförändringar, som normalt uppstår i åldern 60-75, och hur detta samspel påverkar hälsa, välmående, fungerande och socialt deltagande, genom åldrandet. Man kanske blir pensionär efter ett liv som arbetande, flyttar till annat boende eller upplever en förlust av make eller maka. Det är livsförändringar som kan påverka olika aspekter av åldrandet.

Hur väcktes ditt intresse för forskning?
Jag har alltid varit intresserad av kunskapsutveckling inom hälso-och sjukvård, särskilt den evidensbaserade metoden. Tidigare studerade jag folkhälsovetenskap vid Uppsala universitet och evidensbaserad metod inom hälso- och sjukvård vid Oxford University. Jag har också arbetat med systematiska litteraturöversikter vid Göteborgs universitet och med skadeepidemiologi vid Karolinska institutet. Mitt intresse för kunskapsutveckling har med tiden utvecklats till något jag vill syssla med på heltid, så det kändes naturligt att nu också doktorera.

Hur känns det att vara en del av CASE?
Jag känner mig mycket välkommen och uppskattar att gruppen består av olika kompetenser och erfarenheter. Det bäddar för intressanta samarbeten och utbyten som kommer att gagna mig i min utveckling som doktorand och forskare.

Vad jobbar du med just nu?
Just nu arbetar jag med att starta upp min första studie, en kvalitativ intervjustudie. Syftet är att undersöka hur personer, i åldern 60-75, resonerar och tänker kring livsförändringar i relation till hälsosamt åldrande. Det är en viktig studie, för resultatet kommer delvis att påverka vad vi kommer att undersöka i de övriga studierna.