Kappaseminarium hålls för att doktoranden ska få konstruktivt stöd inför disputationen, som för Afsaneh Taeis del blir den 12 september i år.
Covidpandemin gjorde att arbetet fick kastas om, men avhandlingens grundstruktur är nu klar. Personer över 65 år, boende i centrum eller i ett samhälle på landet har intervjuats. Områdena har valts utifrån polisens lista på utsatta områden i städer, men också områden på landsbygden med minskande befolkning och där lokal service försvinner.
– Det är en väldigt spännande avhandling, jag har läst den med stort nöje, mycket intressant, säger en av dagens opponenter, Carita Håkansson, docent i arbetsterapi på Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lunds universitet.
Hon konstaterade att avhandlingen har ett tydligt arbetsterapifokus. De fyra studierna kommer inte vara representativa för hela Sverige, men utrikesfödda i bland annat Bosnien, Iran, Tyskland, Finland och Danmark har deltagit och intervjuats.
– Det finns inte så mycket studerat om hur äldre upplever att bo i utsatta områden, säger Afsaneh Taei. Men de spenderar mer tid i området än andra och påverkas mer känslomässigt av det som händer i närområdet. De brukar oftast framställas som sköra eller passiva i forskning, men i vår forskning ser vi att de äldre kan vara delaktiga och påverka närområdet till det bättre. De flesta av dem vi intervjuade var aktiva i detta.
Försöker förbättra sitt närområde
Det kan vara att nattvandra i grupp, ge sig ut för att tala med de som håller på med droger, eller att samla in namnunderskrifter för att få behålla lokala simhallen.
– Det var intressant att de gjorde saker för andras skull, de hjälper sina grannar och föräldrar. De vill bo kvar och bidra till ett levande samhälle med service och aktiviteter. De känner sig lojala och en del tonar ned problem i området, fortsätter Afsaneh Taei.
Deltagarna i studierna uttryckte att tillhörighet skapas av områdets resurser, gemenskap och interaktion. Att bo i utsatta områden kan vara utmanande men de flesta äldre personer i studierna försökte anpassa sig till situationen, genom att använda olika strategier, för att kunna bo kvar och skapa ett bättre samhälle.
– Brottslighet och social störning kan utlösa osäkerhet, konstaterar Afsaneh Taei.
De flesta invånarna i studierna hade positiva saker att säga om sina kvarter, även om det i dessa utsatta områden i städerna rapporterades om kriminella handlingar som skottlossning, narkotikahandel, inbrott och knivattacker som en del av vardagen. De boende försökte hantera dessa händelser med olika strategier. En del håller sig borta eller anpassar sig, man försvarar sitt grannskaps rykte eller försöker aktivt lösa problemen.
De känner sig lojala och en del tonar ned problem i området.
Kunskapen kan användas av kommuners beslutsfattare i att utveckla program för att förbättra bostadsområden och socialtjänst för äldre vuxna.
– Majoriteten hade inte för avsikt att flytta bort från området, och boende på landsbygden var generellt mer benägna att stanna kvar än de i städerna, fortsätter Afsaneh Taei.
Resultaten visar att vi bör gå vidare från generaliserade föreställningar om äldre vuxna som passiva offer för sin omgivning. En del är aktiva i att bidra till, eller bygga samhällen i utsatta områden.
Nu fortsätter arbetet med att anpassa avhandlingen så att den kan förstås internationellt.
– Jag råder att fördjupa sig i begreppen i stället för att lägga till fler, säger opponenten Sofi Fristedt.
Handledare är Marianne Granbom, Håkan Jönson och Anders Kottorp.
FAKTA
Avhandlingen kommer att bygga på fyra studier som undersöker äldre personers upplevelser av att bo i utsatta områden (avfolkade landsbygdsområden och utsatta områden i städerna) i södra Sverige;
- Samband mellan åldrande på plats i utsatta områden och livskvalitet bland äldre vuxna i Sverige
- Undersöka om äldre personer som bor i utsatta områden i Sverige övervägde att flytta från området eller stanna kvar, samt att utforska deras underliggande resonemang bakom övervägandena.
- Utforska hur äldre personer som bor i avfolkade landsbygdsområden avbildas, positiva och negativa egenskaper i deras område och hur olika dimensioner av tillhörighet hänger ihop.
- Brott, oordning och territoriell stigmatisering: Äldre vuxna som lever i utsatta områden.