Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Äldre med låg pension vacklar kring sin bostadssituation

Bild på en gata med hus.
Husägarna i den amerikanska studien bodde i utsatta områden i staden Baltimore. Foto: Marianne Granbom

Många äldre vill bo kvar i sin bostad när de åldras. Gäller det även för äldre personer med låg pension? Det är en fråga som forskare vid Lunds universitet sökt svaret på i samarbete med amerikanska kollegor. Nu pågår en liknande studie med äldre personer i Sverige.

Tidigare forskning har visat att många äldre vill bo kvar i sin bostad när de åldras. Få studier har undersökt hur äldre låginkomsttagare med fysiska funktionsnedsättningar resonerar kring sin bostadssituation. 

Den amerikanska studien i tidskriften Housing and Society är ett resultat av ett samarbete mellan forskaren Marianne Granbom vid Lunds universitet och forskare vid Johns Hopkins University i USA. 

– Många i vår amerikanska studie har en stark önskan om att bo kvar, men de undrar samtidigt hur de ska klara det när pensionen är låg och hälsan blir sämre, säger Marianne Granbom, arbetsterapeut och forskare inom åldrande och hälsa vid forskningscentrumet CASE.

Resurs och börda

För den kvalitativa studien har Marianne Granbom genomfört intervjuer med tolv äldre husägare med låg pension. Alla deltagare hade någon form av fysisk funktionsnedsättning. Deltagarna var mellan 69 och 86 år när intervjuerna gjordes och hade bott i sina hem i över 25 år. De bodde i centrala Baltimore i delstaten Maryland.

– Som i många andra amerikanska städer bor många mindre bemedlade i de centrala delarna, medan personer som har det bättre ställt ofta bor i utkanterna, säger Marianne Granbom, som är huvudförfattare till studien.

Flera var stolta över att ha ett eget hem och ville bo kvar, trots att de bodde i utsatta områden med hög kriminalitet. De var ofta behövda av sina familjer och kunde ha barn och barnbarn som bodde hos dem. Samtidigt fanns det en stor osäkerhet hos deltagarna om de skulle klara av att ta hand om huset när hälsan försämrades. Huset sågs både som en resurs och som en börda. Många kände att de satt fast i sitt hem. 

– Äldre husägare i USA har möjlighet att ta en speciell typ av huslån för att dryga ut pensionen. Men de här lånen är konstruerade på ett sätt som gör att du kan hamna i en skuldfälla. Det gör att det kan bli omöjligt att sälja huset och flytta.

Likheter och skillnader

Forskare vid CASE gör nu en uppföljande intervjustudie med äldre personer som har låg pension i Sverige. Intervjupersonerna är 65 år eller äldre och riskerar att leva i fattigdom enligt EU:s mått. Just nu pågår en analys av resultaten och Marianne Granbom ser både likheter och skillnader mellan USA och Sverige.

– I Sverige har vi ett starkare socialt skyddsnät jämfört med USA. Vi har allmän sjukvård som håller nere kostnaderna för individen. Men även här kan äldre med begränsad ekonomi känna sig fastlåsta i sitt boende, säger hon.

En viktig slutsats av den amerikanska studien är att det behövs lösningar som gör att äldre personer med låg pension kan åldras i sitt hem. Det kan handla om att utveckla särskilda program för bostadsanpassningar och att bygga seniorbostäder som personer med låg inkomst har råd med.

– Här i Sverige kan seniorboenden vara väldigt dyra. Därför kan vi också behöva bygga seniorbostäder som passar människor med låg inkomst. Jag hoppas att vår kommande svenska studie ska öka förståelsen för hur äldre svenskar med låg pension resonerar kring sin bostad, säger Marianne Granbom.

Fakta om studien

Läs studien i tidskriften Housing and Society
Forskningsutbytet genomfördes genom finansiering av Formas, Crafoordska stiftelsen och Helge Ax:son Johnsons stiftelse.

 

Mer information

Om Marianne Granbom på Lunds universitets forskningsportal

Om forskningscentrumet CASE