Programinnehåll
”Mitt hem är min borg – trygghet, säkerhet och förebyggande arbete från juridiska och samhällsvetenskapliga perspektiv”, föreläsning av CASE-forskarna Håkan Jönson, professor Äldre och åldrande, Socialhögskolan, Samhällsvetenskapliga fakulteten och Titti Mattsson, professor offentlig rätt, Juridiska institutionen, Juridiska fakulteten.
Forskning om äldres situation i samhället: erfarenheter, möjligheter, behov och samarbete mellan våra discipliner.
|
|
|---|
”Vad är ett Hem? Olika bilder av hemmet i utredningarna inför ÄDEL-reformen 1992”, föreläsning av Anton Petersson, doktorand Sociologiska institutionen, Samhällsvetenskapliga fakulteten.
Om hur bilden av ett gott hem konstrureras i utredningsmaterialet inför reformen. Den var en av de största socialpolitiska förändringarna i Sveriges historia. Äldreomsorgen var fram till och med reformen uppdelad i en medicinsk och en socialtjänstmässig del. Äldreomsorg bedrevs i sjukhem och långvårdssjukhus och inom ramen för kommunernas socialtjänst med hemsamaritverksamhet och ålderdomshem. Förslag till reform kom 1989, äldreomsorgen skulle renodlas till att utgöra en del, socialtjänsten.
Resultatet blev att 31 000 sjukhussängar över en natt slutade att kategoriseras som sjukhussängar, och blev istället sängar i så kallat särskilda boenden. Patienterna blev hyresgäster och 66 000 medarbetare, varav merparten sjukvårdsbiträden bytte arbetsgivare från landstingen till kommunernas socialtjäns).
”Rätt att välja kön på personalen? Hemtjänstanvändares erfarenheter av manlig omsorgspersonal i ett rättighetsperspektiv”, föreläsning av Glenn Möllergren, doktorand Socialhögskolan, Samhällsvetenskapliga fakulteten.
Om äldre hemtjänstanvändares erfarenheter av att ta emot omsorg från manlig personal i svensk äldreomsorg. Ibland hotas värdighet och integritet när hemtjänstanvändaren inte får välja kön på personalen. Möllergrens studie indikerar att omsorgens kvalitet i första hand kopplas till hur arbetet faktiskt utförs snarare än till könstillhörighet.
”Inkluderande krisberedskap i en föränderlig värld: ökad säkerhet och livskvalitet i hemmet”, föreläsning av Linda Stjernholm, doktorand, Institutionen för designvetenskaper, Lunds tekniska högskola.
Många äldre med stöd i hemmet är beroende av fungerande samhällstjänster i sin vardag. Men vad händer när dessa funktioner sviktar vid en samhällsstörning eller kris?
Presentationen utgår från deras egna erfarenheter, liksom från anhöriga och personal.
I samarbete med Strokeföreningen Skåne har forskare vid LTH samlat in tidiga resultat som pekar på vad som brister – men också vad som fungerar och kan byggas vidare på.
”Att flytta till äldreboende – en process med utmaningar”, föreläsning av Linda Arvidsson, doktorand Socialhögskolan, Samhällsvetenskapliga fakulteten.
Om varför vi bör forska om de personer som flyttar in på särskilda boenden. Arvidsson presenterar också resultatet från sin andra vetenskapliga artikel, som visar att upplevelsen av flytten till särskilt boende formas i ett samspel mellan sociala relationer och timing.
”Välfärdsteknik i praktiken: vad användare tycker, vill och behöver”, föreläsning av Samantha Svärdh, doktorand, Institutionen för hälsovetenskaper, Medicinska fakulteten
Är välfärdsteknikanvändare nöjda med tekniken? Har de känt sig delaktiga i beslut om vilken välfärdsteknik de fått? Upplever användarna att välfärdstekniken gör dem trygga? Denna enkätstudiepresentation ger svar på bland annat dessa frågor.
”Kartläggning av vardagliga aktiviteter med AI-modeller: Första steget som diagnostik-, bedömnings- och uppföljningsverktyg”, föreläsning av William son Galanza, alumn vid Medicinska fakulteten.
Om hur AI-modeller kan användas för att kartlägga och identifiera vardagliga aktiviteter genom sensordata i hemmiljö. Då framträder mönster och forskarna kan skapa objektiva indikatorer på personens hälsa och funktion.
Interaktiv paneldiskussion på temat ”Trygghet och hot i vardagen”
Diskussion med publiken efter att varje paneldeltagare har presenterat sig och sitt arbetsområde.
”Inte våra pensionärer – Om förnekelse, riskfaktorer och övergrepp bakom trygghetsfasaden”, Anders Östlund, kriminolog Polisen Region Mitt.
Om äldre högriskaktörer för grovt och dödligt våld i nära relation. I den offentliga debatten framställs äldre oftast som offer för olika typer av brott, men mer sällan som våldsutövare. Samtidigt visar fall av dödligt våld i nära relation att även äldre män kan vara gärningspersoner. Föredraget belyser denna mindre uppmärksammade grupp i relation till det dödliga våldet, men berör även våld som äldre gärningspersoner utövar mer generellt.
”Ska äldre våga gå ut… på nätet?”, Helena Nilsson Lannegren, ordförande CASE Intressentråd.
Vågar jag gå ut är en fråga och förhållningssätt i vardagen för många äldre sedan flera decennier. Framför allt kvällar och nätter, men också utsatta platser undviker många fortfarande av rädsla för överfall och rån. Hemmet har alltid känts som en trygghet, mitt hem har varit min borg.
Men nu har verkligheten, i takt med ny teknologi och uppfinningsrika brottslingar, ändrats så nu är vi äldre inte längre trygga i våra hem. Okända personer besöker oss i hemmet och utger sig för att vara myndighetspersoner och varje gång vi går ut på nätet eller svarar i vår mobiltelefon utsätter vi oss för en risk att bli bedragna. För det är våra pengar man vill åt. Vad visar brottsstatistiken och dagens forskning och hur kan vi äldre åter bli trygga i vår vardag?
”Multisjuka äldre inom omsorgen och deras anhöriga”, Eva Wiman, anhörigrådgivare Malmö Anhörigförening, MAF.
Om både den äldres och anhörigas situation. Det är inte enkelt eller självklart att vara anhörig inom äldreomsorgen. Omsorgen pratar om kompetens, kvalitet, IBIC, personscentrerad vård, SIP och mycket annat som inte är självklarheter för äldre eller anhöriga. Det man däremot inte pratar med berörda om är anhörigperspektivet. Trygghet, värdighet och mänskliga rättigheter hela livet ut borde vara självklart i dagens samhälle men det är det fortfarande inte. Anhöriga sköter mer än 60 procent av all äldreomsorg i Sverige idag, enligt Riksrevisionen. Det finns omkring 1,3 miljoner anhöriga som fortfarande inte ingår i teamet kring den äldre.
Anhörigas input i omsorgen är inte en självklar resurs då det tycks fattas en kultur av tillit. I nya socialtjänstlagen är det exakt det som krävs, tillit. Anhöriga behöver känna sig trygga för att ha mod att säga ifrån, personalen behöver kurage att lyssna och chefen kompetens för att förändra.
”Framtidens äldreomsorg, en riktig utmaning!”, Sergio Garay, förvaltningsdirektör, Hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen Malmö stad
Om hur man arbetar kontinuerligt med verksamhetsutveckling inom hemtjänst och omsorgsboende, framför allt med väldfärdsteknik, men också med att förändra arbetssätt och genom att kopiera framgångsrika koncept från olika delar av landet. Hur kan äldreomsorgen i våra kommuner förbättras genom vetenskap och beprövad erfarenhet?
”Tillfället gör tjuven? - Samhällsutveckling, teknik, brottstillfällen och bedrägerier mot äldre”, Sverker Jönsson, forskare straffrätt, Juridiska Institutionen, Juridiska fakulteten
Om internet- och digitala bedrägerier som begås mot äldre i samband med digital bankverksamhet, med fokus på varför vi ser en kraftig nedgång i vissa traditionella former av ekonomisk brottslighet (rån, bilstölder) och samtidigt en kraftig ökning av internetbedrägerier mot äldre.
Fokus på framväxten av nya brottsmöjligheter (brottstillfällen) på en strukturell nivå, där till exempel digitaliseringen av banktjänster har överlämnat kontrollmekanismer från banksystemet till den äldre individen.
Det är kostnadsfritt att delta på CASE-dagen - anmäl dig på vår hemsida senast 7 april!