Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Första heltäckande person- och bostadsdata i Sverige

Kvinna lutar sig mot balkonräcke, Forum Medicum
Giedre Gefenaite. Foto: Lill Eriksson

För att komma till rätta med bristen på vetenskapliga samband mellan boende, flyttningar och hälsa under åldrandeprocessen har nu CASE-forskare för första gången kopplat samman heltäckande person- och bostadsdata tillgängliga från svenskt befolkningsregister.

Docent Giedre Gefenaite, knuten till CASE och profilområdet Proaktivt åldrande, publicerade nyligen en så kallad kohortartikel om detta, tillsammans med professorerna Susanne Iwarsson och Jonas Björk.

Vad har överraskat dig mest i arbetet med detta?

– Mest spännande var att utveckla en så unik – både nationellt och internationellt – datastruktur för att studera boende och hälsa. Till exempel kan vi nu undersöka de fysiska aspekterna av boende tillsammans med hur hushållens sammansättning ser ut. Då kan vi förstå hur dessa faktorer påverkar individuell hälsa. Med mer än 30 års uppföljningsdata kan vi också följa människors flyttmönster och analysera hur dessa relaterar till deras hälsa över tid. Detta är ganska exceptionellt, både i Sverige och internationellt, säger Gefenaite.

Forskarna undersökte hur 55-plussare bodde och flyttade mellan 2012 och 2020 och fann att 14 procent flyttade minst en gång. Bland flyttarna identifierades åtta större flyttmönster, varav tre var flytt inom samma område och fem övergång till andra bostadstyper och upplåtelseförhållanden.

Högre utbildning minskade konsekvent antalet flyttar till mindre boende, till exempel till hyresbostäder. Psykiska problem ökade, medan fysiska hälsoproblem minskade, benägenheten att flytta. Flera andra studier som undersöker sambanden och mekanismerna mellan olika bostads- och utomhusmiljöegenskaper och hälsa pågår nu.

Hur kommer allmänheten, äldre vuxna och beslutsfattare att dra nytta av detta?

– Vår forskning kan ge vetenskapligt stöd för bostadsrelaterade beslut och policyer, som bidrar till utvecklingen av mer åldersvänliga bostäder i framtiden, säger Giedre Gefenaite.

Vad kommer att hända nu?

– Vi fokuserar för närvarande på att genomföra vetenskapliga studier med hjälp av dessa data, samtidigt som vi planerar för hur vi ska kunna upprätthålla detta arbete på lång sikt.

RELOC-AGE registerstudie är en del av forskningsprogrammet RELOC-AGE, som också inkluderar och är kopplat till det stora prospektiva RELOC-AGE-projektet.
 

 

Läs publikationen "Cohort Profile: A nationwide Swedish register-based cohort of older adults on housing, residential relocation, and healthy ageing (Register RELOC-AGE)".