– Projektet startar omedelbart. Vi har redan gjort pilottester och rekryterar aktivt deltagare från lokala idrottsorganisationer och fysioterapikliniker inom Region Skåne, säger projektledaren Daniel Benoit, universitetslektor i experimentell hälsovetenskap, knuten till forskargruppen Åldrande och hälsa och profilområdet Proaktivt åldrande. Han är också chef för Movement and Reality Lab (MoRe-lab) vid Lunds universitet.
Det var inte en officiell LMK-utlysning, utan bidragsgivaren såg projektets samhällsnytta i att påverka den långsiktiga livskvaliteten och arbetsförmågan för de berörda.
Tusentals skadade varje år
Idag finns hundratusentals svenskar som har haft en korsbandsskada. Bland ungdomar i Sverige har deltagandet i organiserad idrott ökat, ofta på bekostnad av fri lek. Detta, i kombination med idrottsspecialisering i tidig ålder, har bidragit till ökade skador. Främre korsbandsskador i knäet är en av de mest förödande för unga idrottare. Dessa har ökat till cirka 8 400 fall per år i Sverige, där unga kvinnliga idrottare löper högst risk enligt Svenska Korsbandsregistret. Omkring 80 procent av dem kommer att utveckla knäartros, som ofta märks inom de första 10–15 åren efter skadan. En enskild sådan skada kan avsevärt förändra hälsan.
Prospektiva studier som utvärderar den naturliga utvecklingen av funktionell kapacitet genom puberteten saknas. Daniel Benoit vill ändra på det och ta reda på hur denna utveckling förändras och skiljer sig mellan män och kvinnor.
– Projektet kommer att generera ny förståelse för hur ungdomar utvecklas fysiskt och psykiskt genom puberteten, och hur den förändras efter en korsbandsskada. Med innovativa modeller och digitala tvillingtekniker ska vi tydliggöra sambandet mellan korsbandsskada och tidig artros, fortsätter Daniel Benoit.
Projektet kommer att resultera i evidensbaserade, ålders- och könsspecifika behandlingsriktlinjer. Genom att förbättra förebyggande åtgärder, rehabilitering och riskprediktion syftar projektet till att förbättra långsiktiga hälsoutfall, livskvalitet och de drabbades deltagande i samhället. Genom forskningen hoppas man minska vårdskostnader, stödja livslång fysisk aktivitet och förbättra välbefinnandet och arbetsförmågan hos de drabbade.