Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Ordförandet har ordet - Bengt Holgersson

Bengt Holgersson

Landshövding, sjukvårdspolitiker, statlig utredare och bonde. Meritlistan är lång för Bengt Holgersson som inte växlar ner på äldre dar. Bland annat tog han från och med den 1 september, 2013, över ordförandeklubban i CASE brukarråd och efterträdde Ines Uusmann.

- Det var nyfikenheten som fick mig att tacka ja till uppdraget för jag har varit involverad i äldrefrågor tidigare. Det ska bli intressant att se hur situationen ser ut i dag, var ligger utvecklingen och vad sysslar forskningen med? förklarar Bengt Holgersson.

Nyfikenhet och engagemang
Nyfikenheten och engagemanget märks. Bengt Holgersson radar snabbt upp olika infallsvinklar: Hur påverkas omhändertagandet när folk lever allt längre och är friskare? Hur ser de äldres möjligheter ut i dag? Hur mycket kan brukarna bestämma själva och hur mycket är de bundna till kommunens riktlinjer?

 - Jag tror att det säger ganska mycket om värderingarna i samhället, hur man behandlar sina äldre. Ibland kan jag uppleva att mindre ekonomiskt framgångsrika länder än vårt tar bättre hand om sina gamla och inte ser de äldre som en belastning för samhället, säger Bengt Holgersson.

Radikala förändringar
Den 1 september tillträdde Bengt Holgersson som ordförande för CASE brukarråd. Ordförandskapet löper fram den sista december, 2016.

Sedan han började inom politiken i början av 1970-talet har äldrevården genomgått radikala förändringar. Från institutionsvård till en alltmer utbyggd hemsjukvård. Uppdraget har alltmer övergått från landstingen till kommunerna, bland annat genom den så kallade Ädelreformen på 1990-talet. Bengt Holgersson har själv varit statlig utredare i frågan (Sammanhållen hemvård, SOU 2004:68). Rekommendationen blev att hela ansvaret för hemvården skulle övergå till kommunen.

 - Jag tyckte att man skulle utgå från vad som är bäst för den äldre, den som har behovet. Därför blev min slutsats att det är bäst med en huvudman och då var det naturligt att det blev kommunen. Med en huvudman blir det enklare att utkräva ansvar, ingen kan skylla ifrån sig och säga att det är någon annans fel, poängterar Bengt Holgersson.

Lyhördhet inför den enskildes önskemål
Generellt sett ser han positivt på möjligheten att kunna bo kvar hemma så länge som möjligt. Samtidigt får kommunens ekonomiska överväganden inte ta överhand. Det måste finnas en lyhördhet för vad den enskilde önskar.

När Bengt Holgersson själv närmade sig pensionsstrecket skiftade hans fokus från vård till miljö. Bland annat tog han sig an utredningen ”Sverige inför klimatförändringarna - hot och möjligheter” (SOU 2007:60). En utredning som lett till fortsatt engagemang inom flera pågående projekt inom miljöområdet.

Uppväxt på en bondgård
Bengt Holgersson hyser ett grundmurat intresse för frågor kring naturens och jordbrukets hållbarhet. Han är uppväxt på en bondgård och arbetade som ung på sin pappas lantbruk. Bengt Holgersson hade planer på att bli bonde men intresset för historia tog överhand. Doktorsavhandlingen vid Lunds universitet, om det sena 1800-talets järnvägs- och jordbruksutveckling, var i princip klar när han 1974 lämnade studierna för att bli politisk sekreterare vid Malmöhus läns landsting för Socialdemokraterna.

Gärna en svamprunda
Fast helt och hållet har Bengt Holgersson inte lagt jordbruket på hyllan. Minst en gång i veckan åker han nämligen från lägenheten i Malmö till sin mors föräldrahem, en bondgård utanför Hörby. Tidigare har Bengt Holgersson haft får och höns men nu är det mest skogshållning och allmänt underhåll på schemat. Finns det tid över blir det gärna en tur bland de vackra hagmarkerna, en svamprunda eller kräftfiske om det är säsong.

- På en gård finns det alltid saker att göra året om. Under sommaren har det varit rätt mycket med att röja upp planteringar och björksly, berättar Bengt Holgersson.

Tror inte på att trappa ner för mycket
Ingen brist på motion, med andra ord. Bengt Holgersson tror inte på att trappa ner alltför mycket när man blir äldre, varken fysiskt eller mentalt.

I vintras halkade han, fick en spricka i underbenet och gick på kryckor i tolv veckor. Det blev en väckarklocka för hur kvickt fysiken kan försämras om man inte håller igång. Snabba insatser av rehabilitering och träning bör därför ha hög prioritet, menar Bengt Holgersson. Det gäller att motverka den så kallade hospitaliseringseffekten. Patienterna ska helst inte bli kvar så länge inom sjukvården att de inte kan återvända hem.

Viktigt med balansträning
- Hur man på olika sätt kan hålla igång de äldre konditionsmässigt är en sak som jag är väldigt nyfiken på, det är oerhört viktigt. En annan sak som är viktig är att träna sin balans, framhåller Bengt Holgersson.

Den 1 september efterträdde han Ines Uusmann som var brukarrådets första ordförande (2009-2013). Ordförandskapet löper fram den sista december, 2016.
Text och foto: Erik Skogh

Fakta/Bengt Holgersson
Född: 16 september 1941.
Bor: Lägenhet i Västra hamnen, Malmö. Gård utanför Hörby.
Familj: Hustru, två egna barn, två bonusbarn.
Fritidsintressen: Att laga mat, plocka svamp, fjällvandra.
Aktuella uppdrag: Ordförande för CASE:s Brukarråd, Kockska stiftelsen, Mistra-SWECIA och Centrum för Europaforskning vid Lunds universitet.
Tidigare uppdrag och utmärkelser: Landstingspolitiker (s) med ansvar för hälso- och sjukvårdsfrågor i Malmöhus läns landsting. Ordförande i Landstingsförbundet. Den förste landshövdingen i det nybildade Skåne län (1997-2005). Hedersdoktor vid Lunds universitets medicinska fakultet samt vid Sveriges lantbruksuniversitet. Ordförande för Cancerfonden (2003-2013).

Sidansvarig: