Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Åldrande, boende och sociala rättigheter - en samhällsutmaning

Människor lever längre och andelen äldre i befolkningen ökar globalt. Vikten av en bra bostad och god hälsa i alla åldrar ingår i FNs hållbarhetsmål. I Sverige bor 96% av alla äldre i vanliga bostäder på den ordinarie bostadsmarknaden. Den åldrande befolkningen förändras, med större mångfald pga ökad livslängd, ökad immigration och fortsatt globalisering och urbanisering. De sociala och ekonomiska skillnaderna ökar. Dagens forskning om bostäder för äldre har inte lyckats se till den mångfald av behov, önskemål och resurser som existerar.

Susanne Iwarsson
Projektkoordinator professor Susanne Iwarsson

Sverige tillhör länderna med högst boendestandard i världen. Trots detta har vi påtagliga problem i form av ensamhet, otillgängliga bostäder, brister i vård och omsorg, utanförskap, otrygghet och ekonomisk oro. Dessa problem ökar och får alltmer uppmärksamhet i media. Men den forskningsbaserade kunskapen är otillräcklig. Forskning som grundar sig i verkliga utmaningar som äldre själva, kommuner och bostadsföretag upplever saknas. Att förstå äldres boendesituation, att förstå hur bostäder gynnar hälsosamt åldrande och aktivt medborgarskap är komplexa frågor som kräver att ämnesöverskridande forskargrupper engagerar sig. För att på bästa sätt undersöka och förstå äldres bostäder ur ett socialt rättighetsperspektiv måste parter utanför akademin involveras. Först då kan vi på riktigt identifiera de viktigaste forskningsfrågorna, för samhället idag och i framtiden. Då kommer vi att tillsammans kunna utveckla den kunskap som behövs för att möta samhällsutmaningarna.

Idag styr kronologisk ålder i hög grad välfärds- och samhällsplaneringen. Kronologisk ålder styr pensionsregler, tillgång till stöd och service, osv. Bostäder marknadsförs inte sällan med preciserade åldersgrupper som mottagare. Samtidigt vet vi att den kronologiska åldern ganska sällan förklarar äldres hälsa eller behov av hjälp. Vi vet att den snabba teknologiska utvecklingen och digitaliseringen öppnar upp för nya möjligheter, men också att forskningen och regleringen i lagar och förordningar inte alltid hinner med. Vi vet också att kvaliteten på bostäder, bostadsområden och på service- och omsorgstjänster i hög grad är beroende av kunskapen, kompetensen och attityderna som personal, ledning och beslutsfattare har.

Bostaden är central i människors liv och äldres boendesituation har fått alltmer uppmärksamhet i samhällsdebatten. En bra bostad utgör navet i vardagen och är en plats där man som äldre kan leva det liv man vill leva. En bra bostad ger trygghet. En bra bostad gör så att äldre kan vara så självständiga och aktiva som möjligt trots hälsoproblem. En bra bostad gör att äldre kan ta sig ut, vistas i sin närmiljö och vara aktiva i samhället. En bra bostad är prisvärd och bidrar inte till oro för ekonomin. En bra bostad möjliggör umgänge och ett bra bostadsområde är inkluderande. För äldre med funktionsnedsättningar och andra sårbara grupper blir bostaden extra viktig. Den tekniska utvecklingen inom bostäder och välfärdsteknologi visar på nya möjligheter att leva och nå service, samtidigt som ett digitalt utanförskap kan bidra till ökade skillnader i samhället. Hur kan Sverige säkerställa att den åldrande befolkningen i framtiden kan leva i bra bostäder?

Bostaden är också en central del i välfärdssamhällets infrastruktur och tillgång till bostad är en social rättighet. Med ett socialt rättighetsperspektiv på äldres bostäder uppmärksammar vi viktiga begrepp såsom medborgarskap, rättvisa, diskriminering och utanförskap.