– Vi har fått många positiva hejarop från studenter och arbetsterapeuter. I en Facebookgrupp för arbetsterapeuter fick inlägget om boken över 600 hundra gillamarkeringar - och hur efterlängtat det är med en bok om modeller på svenska. Nu väntar vi med spänning på att få veta om den uppfattas som användbar i praktiken. Allt översättningsarbete innebär tolkningar, så jag förväntar mig en diskussion om våra tolkningar och beslut, säger Marianne Granbom, docent och universitetslektor vid Lunds universitet.
Hon har skrivit boken tillsammans med forskargruppkollegan, docent Sofi Fristedt, docent och universitetslektor Eva Månsson Lexell – alla i CASE – samt Marianne Boström, pensionerad lärare från Örebro universitet.
För Marianne Granbom är detta första boken, medan övriga har författat undervisningslitteratur förut.
Två av de fyra modellerna som tas upp i boken har inte översatts till svenska tidigare, även om de används både i utbildning och yrke.
– Boken är den första i sitt slag. Tidigare modeller som översatts till svenska börjar bli utdaterade, de böckerna brukar vara stora tegelstenar på runt 600 sidor, tunga biblar som blandar mycket, säger Sofi Fristedt.
En av utmaningarna med nya boken har varit att hålla ett enhetligt språk utan att perspektiven går förlorade. En annan var att jämka allas starka åsikter. Det finns mycket skrivet om modellerna och man måste välja en väg.
– Diskussioner tar tid, men det är bra att stöta och blöta frågor. Sen har vi haft granskare som läst, så det är många synpunkter att förhålla oss till. Målet var att innehållet skulle vara enkelt att ta till sig och att boken ska ge grundläggande kunskap om modellerna, säger Eva Månsson Lexell.
När man ska läsa stora mängder litteratur om avancerade modeller kan det vara svårt för studenter att snabbt se skillnader. Många har kanske heller aldrig läst akademisk litteratur på engelska tidigare.
– Ibland möter man studenter som inte förstått grundprinciperna. Då får vi inte heller en fördjupande diskussion i de mer avancerade delarna, säger Eva Månsson Lexell.
– Ambitionen är inte att boken ska vara enda litteraturen, man måste läsa även den engelska litteraturen. Nya boken ger en översiktsbild. Vi behöver stärka vårt yrkesspråk på svenska och jämföra modellerna i teori, vetenskap och praktik. Vi sänker tröskeln att närma sig det här, säger Sofi Fristedt.
Boken riktas främst till studenter, men även den som är kliniskt verksam och ska undervisa i arbetsterapeutprogrammet, eller ska arbeta i kliniskt projekt, har nytta av denna introduktion.
– För forskare som inte är arbetsterapeuter är boken ett bra verktyg, för att förstå modeller och andra professioner. Vi har ju exempelvis handledare till kandidatuppsatser som inte är arbetsterapeuter, säger Eva Månsson Lexell.
Kan det bli fler böcker framöver?
– Det kan det absolut bli. Jag har undervisat arbetsterapeutstudenter under många år, och har ofta konstaterat tillsammans med lärare och studenter, att det behövs mer litteratur. Bra litteratur på svenska är en viktig grund för att utveckla vårt professionsgemensamma språk och förbättra våra arbetsterapeutiska insatser, säger Marianne Granbom.
– Ja, vi ser behov och vill utveckla saker. Det kan till exempel bli en bok som beskriver olika interventioner, tar upp case och hur man löser olika fall, säger Eva Månsson Lexell.
Boken ges ut av Studentlitteratur.