Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Förstärkning och nytänkande inom kommunal äldreomsorg

En äldre person på kryckor får hjälp av vårdpersonal.
Forskare vid Lunds universitet och Helsingborgs stad går nu gemensamt i bräschen för forskningsbaserad kompetensutveckling inom äldreomsorgen. Foto: Mostphotos

Coronapandemin har slagit hårt mot de äldre och sköraste i samhället. Under året har det blivit extra tydligt: förstärkning och innovation inom den kommunala äldreomsorgen är nödvändigt. Forskare vid Lunds universitet och Helsingborgs stad går nu gemensamt i bräschen för forskningsbaserad kompetensutveckling inom äldreomsorgen.

Vid det här laget har det inte gått någon förbi att coronapandemin på olika sätt har slagit hårt mot  äldre personer och det nyckfulla coronaviruset har inneburit stora utmaningar för de som arbetar inom äldreomsorgen. De äldsta och sköraste medborgarna är i hög grad beroende av kommunala insatser, vilket inneburit att stora behov av förstärkning och nytänkande när det gäller kompetens, bemanning och organisation inom äldreomsorgen nu blivit tydliga.

Mot denna bakgrund uppmärksammas, från många håll, de sedan länge existerande behoven av kompetensförstärkning inom den kommunala hälso- och sjukvården.

– Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska regioner och kommuner medverka vid finansiering, planering och genomförande av forskning. De har enligt lagen också ansvar för att samverka med universitet och högskolor. Trots detta efterfrågar kommunerna vanligen inte personal med högre akademisk utbildning i äldreomsorgen och forskning prioriteras inte, säger Susanne Iwarsson, professor i gerontologi vid Lunds universitet.

I en debattartikel i Dagens Medicin lyfter Annika Andersson, omsorgsdirektör vid Vård- och omsorgsförvaltningen i Helsingborg, Kristina Åkesson, dekan vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet, Charlotta Johansson, rektor vid Campus Helsingborg, Lunds universitet, och Susanne Iwarsson tre viktiga åtgärder för att skapa förutsättningar för forskningsbaserad och långsiktigt hållbar äldreomsorg:

  • Kompetensutveckling för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom äldreomsorgen etableras som ett permanent och långsiktigt hållbart åtagande.
  • Tydliga karriärvägar för berörda yrkeskategorier etableras, med möjligheter för personal inom äldreomsorgen att genomföra studier på avancerad nivå och forskarnivå – som kommundoktorand.
  • Möjligheten att anställa disputerad personal i förenade anställningar mellan medicinska fakulteter och kommunal hälso- och sjukvård – på liknande sätt som gäller för regionsjukvården – skyndsamt utreds.

”Gruppen över 80 år förväntas öka allra mest fram till år 2035 och medför stora utmaningar. Alla kommuner behöver tillgodose nya och växande behov hos den åldrande befolkningen och långsiktig kompetensförsörjning inom äldreomsorgen kommer att få stor betydelse. Likaså förmågan, modet och resurserna att förändra till gagn för alla involverade”, skriver debattörerna.

– Vår gemensamma ambition är att visa vägen för hur kommunal äldreomsorg och forskning kan gå hand i hand, med innovativa arbetssätt som kan spridas till andra kommuner i landet, säger Annika Andersson, omsorgsdirektör vid Vård- och omsorgsförvaltningen i Helsingborg Stad.

Länk till debattartikeln i Dagens Medicin

Samarbetet mellan Lunds universitet och Helsingborgs stad

Gruppen över 80 år förväntas öka allra mest fram till år 2035 och medför stora utmaningar. Alla kommuner behöver tillgodose nya och växande behov hos den åldrande befolkningen och långsiktig kompetensförsörjning inom äldreomsorgen kommer att få stor betydelse. Likaså förmågan, modet och resurserna att förändra till gagn för alla involverade.

Sådan kompetensutveckling är ett permanent åtagande och ger inte hållbara effekter i projektform. Därför går nu Helsingborg stad, Medicinska fakulteten och Campus Helsingborg vid Lunds universitet tillsammans i bräschen med en nyskapande och långsiktig satsning för att stärka kompetensen hos den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen inom äldreomsorgen. Satsningen fick nyligen draghjälp av ett miljonanslag från forskningsrådet Forte.

Forskarna, personalen och ledningen för Vård- och omsorgsförvaltningen samarbetar i alla faser av forskningsprocessen och engagerar representanter för äldre medborgare och andra intressenter som experter. Utbildning, forskning och praktik integreras så att ny kunskap utvecklas, anpassas och används.