Bakom rapporten (Dnr. 2024-01551) står CASE-forskarna Sara Hultqvist, Afsaneh Taei, Susanne Iwarsson och Oskar Jonsson, som ledde arbetet.
Vad överraskade er mest?
– Trots att Forte i den aktuella utlysningen inte ställde krav på samverkansplaner beskrev majoriteten någon form av plan för samverkan med omgivande samhälle. Det fanns en stor variation i beskrivningarna av planerna. En del ansökningar präglades av ett stort samhällsengagemang och innehöll beskrivningar av samverkan som ett väletablerat tillvägagångssätt. I andra ansökningar evägskommunikation och samarbete med andra forskare, snarare än ömsesidigt lärande mellan forskare och samhällsaktörer, säger Oskar Jonsson.
Varför var det viktigt att just detta undersöktes?
– Samverkan med det omgivande samhället är en central del av Fortes uppdrag - både som ett medel för att stärka forskningens kvalitet, relevans och genomslag och som en väg till ömsesidigt lärande mellan forskare och samhällsaktörer. Resultaten bidrar med insikter om hur samverkan förstås, planeras och bedöms. Enligt Forte utgör resultaten ett viktigt underlag för deras fortsatta arbete med att utveckla stöd till forskare och bedömare, och för att stärka samverkan som en integrerad del av forskningsprocessen.
Vilka är dina råd när det gäller att som forskare beskriva planer för samverkan med omgivande samhället?
– Utgå från etablerade traditioner, ramverk och modeller för samskapande forskningsansatser. Var så konkret som möjligt och ange varför, med vem, när i forskningsprocessen och i vilken omfattning den planerade samverkan ska ske. Och budgetera för samverkan!
Analysen presenteras på Mötesplats för sociala innovationer, MSI:s, forskningskonferens den 18 november 2025.