Mötet hölls på Nordic Center och arrangerades av postdoktorn Wenqian Xu, som är anställd i forskargruppen Aktivt och hälsosamt åldrande vid Institutionen för hälsovetenskaper i Lund.
Han är knuten till CASE samt profilområdet Proaktivt Åldrande. Mötet samfinansierades av Nordic Centre vid Fudan University i Shanghai och WHO (Asien och Stillahavsregionen). Det kom representanter från hela Asien och Nya Zeeland, samt forskare från Sverige och Finland. Under fem dagar diskuterade de forskning, policy och praktik inom åldersvänliga miljöer.
Professor Susanne Iwarsson bidrog med en presentation som kopplade boende och projektet User Age till ämnet åldersvänliga miljöer. Forskaren Arlind Reuter höll en presentation om deltagande förhållningssätt inom detta och arrangerade en fotoröstaktivitet för alla deltagare, där de utforskade praxis och utmaningar på Fudans campus.
Det var öppna diskussioner, grupparbeten och formella forskningspresentationer. En workshop fokuserade på deltagande och evidensbaserade tillvägagångssätt för att få insikter från forskning, policy och praktik i skapandet av åldersvänliga miljöer, med fokus på länder i västra Stilla havsområdet.
Vilka var de viktigaste resultaten av allt detta?
– Utbytet av bästa praxis och hur vanliga utmaningar hanteras i olika länder. Och internationellt nätverkande, säger Arlind Reuter.
Vad kan ni säga om forskningen inom åldrande och hälsa i Kina?
– Vi har lyssnat på presentationer av resultat från en mängd imponerande forskningsprojekt, särskilt från Fudan Institute of Aging. Kärnan är inom samhällsvetenskapen, men forskningen är tvärvetenskaplig, med många olika discipliner som samverkar, säger professor Susanne Iwarsson. Institutet grundades för bara några år sedan, men har redan ett imponerande rekord när det gäller antalet vetenskapliga publikationer, särskilt i internationella tidskrifter. Med en befolkning på 1,4 miljarder har Kina nära 700 miljoner äldre människor och behöver därmed klara av massiva utmaningar, nu och i framtiden. De forskningspresentationer vi lyssnade på sträckte sig från grundforskning om hjärnans funktion, till forskning om vård av äldre som bor hemma eller på institution, med påtagliga likheter med forskning om åldrande och hälsa i Sverige och andra västländer.
Har du lärt dig något särskilt av Kinaresan?
– Sammantaget var det väldigt intressant att lära sig om den kinesiska kulturen och uppleva hur akademiska möten som involverar en internationell policyskapande organisation, WHO, genomförs i denna del av världen. Efter att ha träffat WHO-tjänstemän och forskare från olika länder den här veckan, var vi nyfikna på att lära oss om olika erfarenheter av åldrande världen över. Vi lärde oss att åldersvänliga miljöer prioriteras högt i asiatiska länder och de är mycket dedikerade att implementera god praxis på kort tid, säger Arlind Reuter.
– En positiv erfarenhet är att Shanghai verkar ha kommit en bra bit på väg mot miljövänligare transporter – en mycket hög andel av alla typer av fordon är elektriska, fortsätter Susanne Iwarsson. Så trots denna storlek och intensitet är staden inte särskilt bullrig och luften och gatorna är renare än vi hade förväntat oss. Vi var ständigt imponerade, utmanade och frustrerade över den digitala infrastrukturen i Kina. Människor och hela samhället verkar totalt observerade och beroende av onlineresurserna, och i kombination med att det mesta är på kinesiska, gör det väldigt krävande för utlänningar. De digitala plattformarna vi använder i Europa fungerade inte i Kina och det innebar många problem för oss – och en del skratt också. Med tanke på detta är det spännande att fundera över vad denna mycket snabba utveckling betyder för människor som åldras i detta samhälle.
Inte självklart att samarbeta med kinesiska forskare Flera stora svenska universitet har slutat att anta CSC-doktorander (China Scholarship Council är utbildningsdepartementets gren för stipendiefinansiering av doktorander utomlands). Enligt medicinska fakultetens vice-dekan David Gisselsson Nord görs en riskbedömning inför varje kontraktsreglerat samarbete med Kina. | ||
Om Nordic Centre, Shanghai Nordic Centre är ett samarbete mellan 19 nordiska universitet (däribland Lunds universitet) och tre kinesiska universitet som genom gemensamma forskningsprojekt och utbildningar syftar till att öka förståelsen och knyta närmare band mellan de nordiska länderna och Kina. Nordic Centre styrs av en rådsförsamling (Council) bestående av en representant per medlemsuniversitet som sammanträder två gånger per år, och av en styrelse som leder och ansvarar för den löpande förvaltningen av samarbetet. Sekretariatskapet för Nordic Centre roterar mellan de svenska medlemsuniversiteten. Nordic Centre har kontor och en lokalanställd (Veli-Matti Palomäki) på Fudans campus, och finansieras av de medverkande universiteten. |
Läs mer!
Barnlöshet är ett växande problem i många länder, särskilt i Kina. Forskaren Wenqian Xu är anställd som postdok i Susanne Iwarssons forskargrupp Aktivt och hälsosamt åldrande och har genom CASE bland annat undersökt hur det är att åldras utan barn. Läs mer om det i en artikel på vår engelska sida.