Samhället hoppas ny teknik ska lösa många problem, spara personal, pengar och andra resurser. Den förhoppningen finns också när det gäller utmaningar inom åldrande och hälsa. Men kunskapen om användarnas olikartade behov i varierande situationer och miljöer, är begränsad. Det saknas också kunskap om välfärdsteknikens kostnadseffektivitet.
– Utvärdering sker sällan, vilket är problematiskt med tanke på samhällets begränsade resurser, säger biträdande forskare Oskar Jonsson i forskargruppen Aktivt och hälsosamt åldrande.
Samarbetar med företag
I mars drar han i gång ett treårigt tvärdisciplinärt forskningsprojekt i skärningspunkten mellan design, teknik, arbetsterapi och ekonomi, som ska utveckla utvärderingsmodeller för välfärdsteknik, när det gäller kostnadseffektivitet och att uppfylla användarnas behov. Projektet genomförs i samverkan mellan Lunds universitet och Jönköping University, med industrirepresentanter från välfärdsteknikssektorn (Scandinavian Health Tech AB och Svancare AB). Ansatsen är både problem- och lösningsorienterad, med fokus på välfärdsteknik i badrum.
Varför just badrum?
– För att kunna dra säkra slutsatser avgränsas projektet till ett område, badrum i ordinärt boende. En stor andel av fallhändelserna i hemmet sker i badrummet och risken för olyckor och skador är också stor för anhöriga som ger vård och stöd till närstående , och personal inom hemtjänst fortsätter Oskar Jonsson.
Dessutom har ny välfärdsteknik i badrum en stor potential att främja människors oberoende, integritet, komfort och livskvalitet, trots funktionella begränsningar eller åldersrelaterade förändringar.
Initialt ska Jonsson och forskarkollegorna Sofi Fristedt (proaktivt åldrande), Johan Jarl (hälsoekonomi) och Susanne Frennert (teknik för hälsa) etablera en sektorsövergripande rådgivningsgrupp för projektet, som ska bidra med olika kompetenser för att forma och utmana forskningen. Bland annat används metoden diskret valexperiment ("discrete choice analysis") för att locka fram preferenser om produktattribut hos välfärdsteknik i badrum och dess påverkan på människor som potentiellt behöver stöd med hygienuppgifter i badrum.
– Det gör vi för att förstå vilka problem och produktattribut som är viktiga att fokusera på, säger Oskar Jonsson.
Äldre, anhöriga och hemtjänst testar badrumsteknik
Industriparternas produkter ska testas tillsammans med personer med olikartade funktionsnedsättningar och åldersrelaterade förändringar, deras anhöriga och hemtjänstpersonal.
– Vi kommer bland annat dra nytta av LU:s unika infrastruktur Movement and Reality Lab (MoRe-Lab), där det finns en lägenhet med ett fullt fungerande badrum – ett labb som lämpar sig för installation av välfärdsteknik och att utföra användartester i, i verklighetstrogna men kontrollerade situationer, berättar Oskar Jonsson.
Vi kan utföra användartester i verklighetstrogna, men kontrollerade situationer.
Senare i forskningsprojektet genomförs ekonomiska utvärderingar, en metod som jämför två eller flera insatser vad gäller kostnader och utfall, för att prioritera mellan dem vad gäller kostnadseffektivitet. I första hand används ett samhällsperspektiv som inkluderar alla kostnader och nyttor, men också olika aktörers perspektiv, för att tydliggöra om kostnadseffektiviteten varierar.
Undersöker teknikens positiva och negativa konsekvenser
Kostnader omfattar främst sådant som tekniken, installation, utbildning, drift och underhåll och eventuella negativa konsekvenser. Nyttor kan vara minskat vård- och omsorgsbehov, fördröjd flytt till särskilt boende, minskat vårdutnyttjande (t ex. genom färre fall, minskad risk för skador) och generellt förbättrad hälsa och livskvalitet.
Forskarna identifierar vilka grupper som kan gynnas mest och var kostnadsbesparingarna är störst, till exempel typer av funktionsnedsättningar, äldre, medelålders eller yngre personer, landsbygd eller stad. De ska även överväga vilken typ av vård och omsorg som kan vara undanträngd genom kostnaden för den nya välfärdstekniken. I framtiden ska forskarnas modeller kunna användas i praktisk verksamhet.
– Vi ska arbeta för att beslutsfattare inom kommunal verksamhet informeras om projektet och utbildas i tillämpningen av utvärderingsmodellerna, säger Oskar Jonsson.
Forskningsprojektet har fått fem miljoner kronor i anslag från Familjen Kamprads stiftelse, i utlysningen ”Medicin, med inriktning mot kunskapsbaserad, integrerad och jämlik vård”. Projektet pågår fram till sista februari 2028.