Särskilt inbjuden denna gång var Sonja Aits, forskare i bl a profilområdena AI och digitalisering, samt Teknik och hälsa vid Lunds universitet. Hon berättade hur hon och andra forskare kan använda chattrobotar och ”text-mining” i sitt dagliga arbete. Därefter fick forskarna inom CASE själva prova det i en workshop.
– Vi kan få hjälp med att skriva vetenskapliga artiklar, göra om dem till populärvetenskapliga texter, programmera, skapa manus till videopresentationer, analysera data och mycket mer, säger Sonja Aits.
AI-hjälpen är snabb, kan ge oss enorm kunskap och spara massor av tid, som kan läggas på mer forskning. Men Aits varnar samtidigt för begränsningarna – att chattbotar hittar på svar i brist på riktiga, samt bristen på spårbarhet och källhänvisning. Därför tillåter en del publikationer inte AI-generade artiklar.
– Och vi vet ingenting om bias för den information som används av AI, fortsätter Sonja Aits.
Till det kommer dess höga klimatavtryck och de legala frågorna som debatteras så flitigt.
Men de flesta forskare använder AI på något sätt idag, även om erfarenheterna har gjort dem skeptiska.
– Nu kan vi producera mer, i stället för fyra "papers" per år, kan det bli 12. Men vad gör det med oss som forskare, undrar professor Håkan Jönson vid Socialhögskolan.
En inflation av artiklar, mer och mer kunskap och en explosion av experimentella data som ska genomsökas av framtidens AI, som ingen människa längre kan överblicka och hantera. CASE:s gästforskare Wenqian Xu lyfte demokratiska aspekter, när bara vissa får tillgång till denna nya AI-information. Andra kanske har tillgång, men inte är bekväma med att använda AI.
– Jag brukar få ”mainstream” svar som är "biased". Vårt forskningsfält är smalt och vi kan det fortfarande bättre än AI, hävdar Enrico Ronchi, universitetslektor på Avdelningen för Brandteknik vid LTH, och rekommenderar att använda flera olika källor.
Vad gäller undervisningen tror Sonja Aits att både den och examinationer behöver förändras i och med AI:s framfart. Men ett förbud skulle bara göra studenter mindre konkurrenskraftiga.
– AI är en revolution, Pandoras ask är öppen sedan många år tillbaka, avslutar hon.
Internationell forskning om ensamhet
Inbjuden var också portugisiska psykologen Ana Henriques från universitetet i Porto, som spenderat hela veckan hos CASE i Lund genom EU:s program Erasmus+. Hon forskar om effekterna av social isolering, ensamhet och självskattat framgångsrikt åldrande i Portugal. Bland annat studier i samband med pandemin. Forskningsområdet uppmärksammas i allt fler länder enligt henne.
– Storbritannien har till och med en särskild ensamhetsminister och det kommer i fler länder framöver, tror Ana Henriques.
Hon bjöd in forskarna i Lund att samarbeta med kollegorna i Portugal och även ta del av deras data. Professor Susanne Iwarsson och CASE:s koordinator Steven Schmidt uppmuntrade också de inbjudna att vidare utforska deras data.
Många drömmer om att flytta till och åldras i Portugal – ett av Europas länder där antalet människor över 65 år nu ökar snabbast. Men det är svårt att jämföra resultat mellan länder, till exempel ensamhet definieras och utforskas på flera olika sätt, konstaterade forskarna. Resultat som presenterades idag om att människor som får stöd från sin omgivning verkar få ökad livskvalitet, tolkar de med försiktighet.
CASE årliga retreat arrangeras som ett forum för nätverkande och kunskapsutbyte mellan olika fakultetsmedlemmar. Alla som forskar inom åldrande och hälsa kan kontakta CASE om intresse att ansluta till nätverket.
Läs mer om AI vid Lunds universitet
ai.lu.se
compute.lu.se