Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

CASE & EPI@LUND: Stora anslag från Formas främjar tvärvetenskapligt samarbete

Susanne och Jonas Björk
Professorerna Susanne Iwarsson, CASE, och Jonas Björk, EPI@LUND, har tilldelats stora anslag till forskningen inom de verksamheter de leder och de ser fram emot utökat tvärvetenskapligt samarbete under kommande år. Foto: Agata Garpenlind

Samarbete och tvärvetenskap lönar sig. Så leendena var breda när samarbetsprojekten mellan forskningscentrumet CASE och forskargruppen EPI@LUND nyligen tilldelades två stora anslag på totalt elva miljoner kronor från Formas forskarråd. Utlysningen "Hållbara vistelsemiljöer" är en av Formas största satsningar inom samhällsbyggande någonsin. Tilldelningen innebär att samarbetet mellan CASE och EPI@LUND nu stärks. Dessutom fick en av forskarna inom CASE ett projektanslag om tre miljoner kronor inom Formas årliga utlysning.

Forskningsprojekten kring hållbara vistelsemiljöer genomförs under perioden 2020-2023 genomförs i samarbete mellan CASE som professor Susanne Iwarsson leder och EPI@LUND, som leds av professor Jonas Björk.

Motverka sociala hälsoskillnader

En viktig målsättning är att försöka förstå vilka satsningar på tillgängliga, säkra och attraktiva vistelsemiljöer som främjar människors hälsa och kan motverka sociala hälsoskillnader. Ett av projekten handlar specifikt om hur utemiljön påverkar äldres hälsa och välmående samt behov av hemtjänstinsatser och särskilt boende.

–  Vi använder stora befolkningsstudier där uppgifter om hälsa och sjukdom hämtas från register, och interventionsstudier som syftar till att klargöra vilken betydelse olika typer av förändringar i utemiljön har för människors hälsa och välmående, säger Jonas Björk och förklarar varför han tror att projekten tilldelats medel:

–  Komplexa samhällsfrågor, till exempel när det gäller miljö, klimat, folkhälsa och digitalisering av vården, ryms ofta inte inom fördefinierade ämnesgränser. Jag tror därför att den tvärvetenskapliga ansatsen är en viktig styrka i våra ansökningar om forskningsanslag. Jag tror också att Lunds universitets starka forskarnätverk och infrastrukturer för epidemiologi och befolkningsforskning, till exempel EpiHealth och LUPOP, ökar trovärdigheten hos våra ansökningar. Finansiärerna vet att den mångsidiga kompetens som krävs för att genomföra projekten på ett bra sätt finns här.

Hög samhällsrelevans

Dessutom är det inte är många forskare som bedriver så omfattande forskning om åldrande, boende, närmiljö och hälsa som vi gör inom CASE, menar Susanne Iwarsson.

–  Under de senaste åren har vi tagit denna forskning vidare med helt nya idéer, där frågeställningarna vuxit fram i samverkan med parter utanför akademin och också med nya samarbetspartners inom universitetet. Sådan forskning har hög samhällsrelevans och ligger också i linje med målen inom Agenda 2030.

Inuti buss
Forskningsprojekten som nu har fått elva miljoner kronor vill förstå vilka satsningar på tillgängliga, säkra och attraktiva vistelsemiljöer som främjar människors hälsa. Foto: Johan Bävman

Satsning på yngre forskare

Båda professorerna understryker att de nya anslagen är mycket viktiga för att forskningssamarbetet ska kunna fortsätta att utvecklas. Två doktorander kommer nu helt eller delvis att få sin finansiering från ett av de nya anslagen. Medlen från Formas är också ett viktigt tillskott till finansieringen av yngre disputerade forskare.

–  Vi är i hög grad beroende av externa medel för vår forskning, så därför är det kontinuerliga inflödet av forskningsbidrag helt avgörande för verksamheten, såväl inom de olika forskargrupperna som inom CASE som tvärvetenskapligt forskningscentrum. Vi får möjlighet att arbeta vidare med intressanta projekt som ytterligare utvecklar vår samverkan, såväl internt som externt. Viktigast är att vår forskning bidrar med ny kunskap som har förutsättningar att främja aktivt och hälsosamt åldrande, säger Susanne Iwarsson.

Olika vetenskapliga angreppssätt

Både CASE och EPI@LUND bidrar till de gemensamma forskningsprojekten med sina olika ämneskompetenser och med sina olika vetenskapliga angreppssätt.

– Lite tillspetsat kan man säga att CASE i sina studier ofta tillför mycket kunskap om få individer medan vi i EPI@LUND istället tillför lite kunskap om många individer. Vår förhoppning är förstås att vi tillsammans ska kunna tillföra mycket kunskap om många, säger Jonas Björk.

Samarbetet mellan CASE och EPI@LUND har vuxit fram stegvis under de senaste fyra åren. Det har fungerat smidigt och varit inspirerande och roligt, berättar de båda professorerna.

–  Jag tycker att vi möts i en ömsesidig blandning av respekt och nyfikenhet och förenas i ett gemensamt intresse för de forskningsfrågor vi formulerar tillsammans.  Jag hoppas att fler ska inspireras av vårt exempel och söka samarbeten utanför de ibland ganska snäva ämnes- och institutionsgränserna. Och inte bara för att det ökar möjligheterna till forskningsfinansiering utan främst för att det ökar möjligheterna att utveckla och driva spännande projekt. Dessutom öppnar det upp för mobilitet och nya karriärvägar för yngre forskare, säger Jonas Björk.

Susanne Iwarsson fortsätter:

–  Personligen ser jag fram emot att utveckla samarbetet under kommande år –  ett samarbete som omfattar flera andra projekt utöver de som nu fått finansiering ifrån Formas.


FAKTA

Om anslagen från Formas: Den 20 november 2019 beslutade Formas forskarråd att dela ut 1,1 miljarder kronor till 316 forskningsprojekt. Sammantaget tilldelades CASE och EPI@LUND cirka 14 miljoner kronor, med Jonas Björk, Anna Axmon respektive Björn Slaug som huvudsökande. Medsökande kommer från två av forskargrupperna inom CASE, Institutionen för laboratoriemedicin samt Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp.

Susanne Iwarsson: professor i gerontologi och äldrevård vid Medicinska fakulteten vid Lunds universitet och koordinator för CASE.

Jonas Björk: professor i epidemiologi vid Lunds universitet, leder forskargruppen EPI@LUND vid institutionen för laboratoriemedicin tillsammans med Anna Rignell-Hydbom och är projektledare för ett av de forskningsprojekt vid Lunds universitet kring hållbara vistelsemiljöer som nu finansieras av Formas.

CASE – Centre for Ageing and Supportive Environments, tvärvetenskapligt centrum för forskning om äldre och åldrande vid Lunds universitet, med fokus på forskning om stödjande miljöer för den åldrande befolkningen. Forskningen rör frågeställningar kring samspelet mellan miljöaspekter och äldres aktivitet, delaktighet, mobilitet och hälsa i Sverige och världen. Brukarmedverkan är centralt och CASE har många samverkanspartners både lokalt, nationellt och internationellt.

EPI@LUND: forskargrupp vid Lunds universitet som söker svar på angelägna samhällsfrågor genom att kombinera modern epidemiologisk metodik med detaljerade befolkningsdata på individnivå.

LUPOP: Lund University Population Research Platform är en samlad infrastruktur vid Lunds universitet för befolkningsundersökningar och som är tillgänglig för alla forskare oavsett fakultet eller forskningsinriktning.

Agenda 2030: FN-resolution för hållbar utveckling. Agendan innebär att alla 193 medlemsländer i FN förbundit sig att arbeta för att uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld till år 2030.