Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

"Det är viktigt att teori och empiri möts på bred front"

människor i ett klassrum
Martina Axmin, Tove Harnett, Sara Hultqvist, Stig Ålund (ordförande i brukarrådet) och Sofi Fristedt. Och en stor och engagerad publik.

Finns det åldersgränser som gynnar äldre? Vad är compassionate ageism? Äldrerätt, hur fungerar det? Dessa och många andra frågor diskuterades av fyra forskare och en stor skara deltagare under den första kursträffen för och om äldre på CASE.

 

Utgångspunkten för initiativet är att ett aktivt och hälsosamt åldrande, och utmaningarna i välfärdssystemet, behöver nya lösningar. Dessa lösningar kräver att forskningen tar nya grepp. Att demokratisera kunskapsprocesserna och låta fler röster komma till tals är ett sådant. 

I forskningsprogrammet UserAge menar man att det ofta är en fördel att involvera de som kan ha nytta av forskningens resultat i själva forskningen. Dock kan tröskeln till akademin och forskningen kan upplevas som hög. Ett sätt att låta fler komma till tals är att försöka sänka den. Därför arrangerar CASE nu två kursträffar som i första hand är riktade till seniora medborgare.

På den första kursträffen presenterades aktuella forskningsprojekt inom området äldre och åldrande som på olika sätt engagerar individer och organisationer utanför universitetet. Göran Ternéus var en av deltagarna.

- Jag tyckte alla fyra presentationerna var bra. Den jag blev mest nyfiken på var Sofi Fristeds generations-perspektiv-studie. Den borde kunna fungera som ett bra underlag för diskussioner, projekt och åtgärder. Även Sara Hultkvists presentation triggade min nyfikenhet. Att undersöka moral är inte lätt, men nödvändigt för att lyfta fram skillnader i värderingar och synsätt, ge dessa ett språk och kunna hantera känsliga olikheter i åsikter och erfarenheter.

Om tanken att involvera äldre i forskningen tycker Göran så här:

- Det är viktigt att teori och empiri möts på bred front. Kan vi hjälpa till i frågeställningar och tolkningar kanske även detta kan bli ett generationsövergripande arbete.
 
En reflektion han gör är att de flesta äldre en gång har fungerat väl och bidragit till ett fungerande samhälle. 

- Förändringar kan, när man inte längre är aktiv, skapa en utanförkänsla, oförmåga och rädsla. Presentationerna fångade viktiga aspekter av detta. 

Han tycker att det bör forskas mer kring fenomen som ensamhet och ekonomi, och även att äldres berättelser behöver tas tillvara. 

- Hur ska "transformationen" av minnen, fakta och upplevelser överföras till en alltmer tidspressad generation som i många fall aldrig har sett ett fotoalbum!?

Dessa forskare deltog i den första kursträffen:

Jur. dr. och postdoktor Martina Axmin
Äldrerätt - äldres rättsliga ställning i dagens och framtidens samhälle

Fil. dr. och docent Tove Harnett
Skilda synsätt på ålder och ålderism

Fil. dr. och lektor Sara Hultqvist
Moralisk stress och moraliskt aktörskap i svensk äldreomsorg

Fil. Dr och docent Sofi Fristedt
Åldrande, teknik och hälsa ur ett generationsperspektiv

 

Information om den andra träffen 28 mars 2022