I avhandlingen belyses ”utsatta situationer” utifrån boendepreferenser och brist på prisvärda och åldersvänliga bostäder, hälsorelaterad funktionsnedgång och ekonomisk sårbarhet. Brist på informella nätverk, otillräcklig hemtjänst och andra sociala tjänster är några exempel på sådant som kan bidra till utsatthet bland äldre.
– Äldre i utsatta situationer har egenskaper som ökar resiliens och ”coping”. Resultaten tyder på att äldre människor i Sverige är mycket knutna till sitt hem och närmiljö. Och det påverkar deras livskvalitet och deras önskan att bo kvar, trots att de exempelvis bor i utsatta områden, säger Agata Yadav.
Motståndskraft får äldre genom ekonomiska resurser, god hälsa, familjenätverk, stödjande grannar och ett hem som kan anpassas senare i livet. Agata Yadav har undersökt vilka möjligheter eller hinder äldre möter och vilka strategier de använder för att klara sig och för att söka stöd.
Fastighetsvärdar stöttar
Det som är speciellt i hennes undersökning är bland annat en studie med bovärdar och fastighetsvärdars perspektiv på kritiska situationer bland äldre hyresgäster.
– Även om boendepersonal jonglerar med konkurrerande uppgifter och möter dilemman när det gäller att stödja äldre hyresgäster – representerar de förtroende, säkerhet och komfort, fortsätter Agata Yadav.
Hon efterlyser mer forskning om "åldersvänlighet" och organisering av socialt stöd i olika boendemiljöer, samt vilka personalkategorier som kan erbjuda eller utbildas för sådana insatser. I studien framkom att fastighetsvärdar får både praktiska och känslomässiga uppdrag, som till exempel flytta möbler, medla vid grannosämja och stöttning vid ensamhet. Men det är inte alltid de har kunskaper, färdigheter och resurser att hjälpa till.
I en annan studie i avhandlingen framkom att en del äldre kvinnor med låg pension minskar sina utgifter till bara det mest basala. De vill bo billigare, mindre, mer praktiskt och nära sin familj och sociala nätverk. Men för en del innebär en flytt att förlora sitt sammanhang, medan andra kan överväga att flytta om de erbjuds en kollektiv boendeform med sociala kontakter och aktiviteter. Allt för påtaglig kriminalitet är ett exempel på sådant som kan få en del att vilja flytta.
Längre arbetsliv, låga pensioner och dyrare bostäder gör att fler äldre personer kan bli sårbara
Försämrad hälsa, ekonomiska begränsningar kan snabbt ändra äldres boendebehov. Liten tillgång till bostäder och höga boendekostnader kan bidra till och förstärka sårbara situationer. Bland deltagarna i studierna var det bara en minoritet som kämpade för att hantera sårbara situationer.
– Avhandlingens bygger på en kombination av rekrytering av äldre till tre olika forskningsprojekt som handlar om boendet. Deltagarna representerar inte nödvändigtvis äldre personer i sårbara situationer, men studien med bovärdar och fastighetsskötare identifierar att de finns – äldre som bor kvar trots kognitiva utmaningar och personer som upplever ensamhet.
Avhandlingen består av fyra delstudier, förankrade i tre projekt. Totalt ingick 488 äldre och 29 bovärdar/fastighetsskötare.
Enligt Yadav är resultaten viktiga för yrkesverksamma inom hälsa- och sjukvård och socialtjänst, kommunpolitiker, intresseorganisationer och stadsutvecklare. Och för aktiva äldre personer.
– Fler äldre människor bor kvar hemma, sociodemografiska förändringar relaterade till längre arbetsliv, låga pensioner och dyrare bostäder gör att fler äldre personer kan bli sårbara – detta måste förebyggas, säger Agata Yadav.
Nu ska hon söka jobb där hon kan kombinera fortsatt forskning med kliniskt arbete hemma i Danmark (läs artikel nedan om hur danska "ghettolagen" påverkat utsatta områden där).
Forskningen har finansierats av Formas, Forte, Ribbingska Minnesfonden och Yadav har fått stöd i forskarutbildningen genom Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH).
Bakgrund
Den åldrande befolkningen växer stadigt och därmed debatten om ökade välfärds- och hälsovårdskostnader. Under de senaste trettio åren har politiken – både i Sverige och andra västländer - styrt mot den s.k. kvarboendeprincipen. Sverige är ett av länderna i världen, där befolkningen lever som längst. Hemmets och grannskapets sammanhang är avgörande för äldres hälsa, självständighet och hur aktiva de är i samhället. Men flera västländer, som Sverige, har reformerat sin bostads-, arbets-, pensions- och hälsovårdspolitik – och haft en avsevärt ökad invandring, vilket bidragit till sociodemografiska förändringar.
Läs avhandlingen "Older People in Vulnerable Situations Ageing in Place in Sweden"
