Nyligen publicerades den sista artikeln i forskningsprogrammet UserAge, där det konstateras att det krävs mötesplatser, resurser, tid, vägledning och stöd, samt engagemang från både forskare och parter utanför akademin – för att för att öka den praktiska användningen av forskningsresultat och därmed främja hälsa och välfärd.
Stig Ålunds synpunkter har lyfts fram i vetenskaplig media tidigare, men detta är första gången som han medverkar i en granskad publikation som medförfattare.
– Det känns lite stort. Och meningsfullt att försöka beskriva forskningen så att den blir tillgängliga för vanliga människor. Jag möter ofta pensionärer i PRO och andra pensionärsorganisationer, som tycker att forskning är för svår att ta till sig och förstå. Ibland blir jag besviken när resultat inte får genomslag, säger Stig Ålund.
Ibland blir jag besviken när resultat inte får genomslag.
Snarare än publikationer är det forskarnas deltagande i möten och konferenser hos pensionärsorganisationerna som gör skillnad.
– Där har CASE:s forskare varit föredömliga, som bjuder in sig själva till våra träffar och gör sina resultat lättbegripliga. Språket är jätteviktigt, om alla ska förstå. Min erfarenhet är att forskare är lyhörda för feedback.
Flera olika utmaningar
Enligt Stig Ålund är digitaliseringen i samhället fortfarande också en stor utmaning för många.
– Servicen på 1177 till exempel klarar inte alla av. Digitalisering är bra och effektiv, men vi måste vara försiktiga så det inte går för långt så att stora grupper känner att de inte är med i samhället som tidigare. Vi måste vara vaksamma på detta och ha respekt för människors olika digitala mognad, när vi ska förmedla forskningen. Det är viktigt att nå ut så att alla får veta vad man kommer fram till i olika undersökningar, säger Stig Ålund.
En annan utmaning är att fånga människors intresse.
– När vi i UserAge tog upp anhörigas villkor, kände sig nästan alla pensionärer berörda och det var lätt att få folk intresserade av forskningprojektet vid Linnéuniversitet, om anhöriga. Men projektet om sköra äldre var svårare - hur definierar man sköra äldre, det är inte helt enkelt .
Stig Ålund menar att det kortsiktigt knappast är möjligt att se hur forskningen påverkar människors hälsa.
– Det är svårt att se påtagliga resultat på så här kort tid, forskning är väldigt långsiktig. Men allteftersom forskningsrön sprids i samhället, inte minst genom media, kan den slå igenom, till exempel inom äldreomsorgen.
Vem är detta viktigt för?
– För dagens 65+ och äldre, men kanske än mer för våra barn och våra barnbarn, forskningen har bäring på framtiden.
Läs vetenskapliga artikeln som Stig Ålund har varit med att författa: ”Transformation av kunskap om åldrande och hälsa i samverkan med parter utanför akademin – erfarenheter från fyra forskningscentrum”.
