Svensk forskning bidrar till att förbättra allmänhetens hälsa i Japan.
– Genom ett långvarigt och noggrant arbete har vi kunnat överföra det till en väldigt annorlunda kulturell kontext, säger Björn Slaug som samarbetat med en rad japanska forskare sedan 2017.
En av dem var Rumiko Tsuchiya-Ito, forskare vid Dia Foundation for Research on Aging Societies, som var intresserad av hur äldre personer som exempelvis drabbats av stroke skulle kunna bo kvar hemma och få rehabilitering i hemmet. Hon sökte i den vetenskapliga litteraturen, hittade Björn och Susannes artiklar och tog kontakt.
– Tack vare deras underbara stöd har vi äntligen publicerat vår första artikel om Japanese Housing Enabler. Med den här bedömningen kommer jag inom en snar framtid visa problem med bostadstillgänglighet i Japan, säger Rumiko Tsuchiya‐Ito,
– Vårt verktyg, Housing Enabler, är ett av få i världen som mäter tillgängligheten objektivt och som är vetenskapligt utvärderat. Det har använts i 20 år och är väletablerat, fortsätter Björn Slaug.
Krävdes stora anpassningar efter japanska förhållanden
Rumiko sökte och fick medel för att komma till Lund under tre månader och arbeta med att översätta verktyget till japanska och anpassa det till japansk kontext. Bostäderna i Japan skiljer sig mycket från de svenska.
– De är ganska trånga, små och smala. Och i Japan brukar man ha tre hygienutrymmen; ett med toalett, ett annat där man tvättar sig och ett tredje där man klär sig. Ofta används separata skor i de olika utrymmena, säger Björn Slaug.
En annan skillnad är entrén, där höjdskillnaden kan vara stor - man tar av sig skorna utanför dörren och byter till inneskor. Moderna hem möbleras alltmer på västerländskt vis, men i traditionella bostäder sitter man på golvet och äter, på ett speciellt golvmaterial.
– Allt detta betyder att vi fick anpassa verktyget med hundratalet fler bedömningspunkter. Det är mer omfattande i Japan. Det kan behövas ytterligare en studie för att se om verktyget verkligen går att använda på ett rimligt sätt med så många fler bedömningspunkter. Nästa steg blir ett forskningsprojekt som kartlägger problemen i japanska bostäder, säger Björn Slaug.
Det mesta arbetet har skett i Japan. Björn har varit där många gånger, bland annat under en två månader lång forskningsvistelse.
– Jag gillar den japanska kulturen och skulle mycket väl kunna tänka mig att åldras där. Det kan bli fler resor dit framöver. Tillsammans med andra CASE-forskare har jag ytterligare ett samarbete med en av de japanska forskarna som är arkitekt, som handlar om att säkerställa att evakueringar från byggnader är tillgängliga för hela befolkningen, oberoende av ålder eller funktionsnedsättningar.
Även de svenska forskarna lär nytt.
– Vi har fått större kulturell förståelse. Och Japan har kommit längre att integrera tekniska lösningar för att underlätta vardagslivet i hemmet. Till exempel är toaletterna ofta tekniskt avancerade i Japan, med en instrumentpanel som styr bland annat lufttorkning och spolning, säger Björn Slaug.
Vi har fått större kulturell förståelse.
Verktyget har tidigare använts i andra europeiska länder, med liknande problematik som Sverige, med en allt ökande åldrande befolkning. Men nu når det alltså fler delar av världen, där äldre personer bor på ett helt annat sätt. Efter Japan väntar förhoppningsvis fler länder. I fredags mötte Björn Slaug och CASE-forskaren Oskar Jonsson, som gästforskar just nu i Kanada, forskare vid Dalhousie University och University of Toronto för att skriva en gemensam ansökan om ett liknande forskningsprojekt där.
– De har samma problem. Jag hoppas fler länder hör av sig, säger Björn Slaug.
Forskningsprojektet har finansierats främst av japanska Pfizer Health Research Foundation och forskningsinstitutet JSPS Kakenhi, samt Forte i Sverige.
I slutet av juni publicerades en första artikel i Journal of Housing and the Built Environment:
Assessing housing accessibility issues for older adults in Japan: an expert panel approach to cross-cultural adaptation and content validity of the Japanese housing enabler
Läs mer om Housing Enabler i forskningsportalen.
