– Det är ganska blandat, personer som arbetar antingen strategiskt eller praktiskt med bostadsanpassningar, bostäder och äldre personer. Till exempel bostadsanpassningshandläggare, utvecklingsstrateger, stadsarkitekter, arbetsterapeuter, uppdragsstrateger och även en ordförande i en vård- och omsorgsnämnd, berättar Christina Löfvendahl.
Genom aktiv brukarmedverkan har forskarna i forskningsprojektet Simul-Age utvecklat simuleringsmodeller för att kunna göra långsiktiga prognoser och analyser av möjliga samhällsvinster och kostnader för olika bostadspolitiska åtgärder i det ordinära bostadsbeståndet.
Under workshopen i förra veckan presenterades de viktigaste resultaten från forskarnas studier.
– Vi diskuterade vad resultaten innebär i praktiken. Och reflekterade kring hur den metodik med simuleringsmodeller som vi har använt, kan bli ett verktyg för kommunerna att använda i framtiden, fortsätter Christina Löfvendahl.
Resultaten går att ta del av i hennes avhandling från tidigare i år (se artikel nedan).
– För oss forskare är den här typen av workshop särskilt värdefull eftersom den ger möjlighet att föra en dialog direkt med de kommuner som förhoppningsvis kan dra nytta av resultaten. Det handlar alltså inte bara om att sprida forskningsresultat, utan också om att utveckla dem vidare tillsammans med personer som arbetar med bostadspolitiska frågor i praktiken.
Läs policystudien Exploring housing policies in five Swedish municipalities: alternatives and priorities.
Simuleringsstudien är inte publicerad än, men finns som delstudie IV i Christina Löfvendahls avhandling Housing Policies to Promote the Health of a Population Ageing in Place: Comparisons Using Simulation Modelling.
