Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Så blir bostadspolitiken socialt hållbar för äldre

Marianne Granbom och Susanne Iwarsson ute på balkongen, Forum Medicum i Lund.
Marianne Granbom och Susanne Iwarsson utanför nya Forum Medicum. Foto: Lill Eriksson

Vad innebär egentligen en socialt hållbar bostadspolitik för den åldrande befolkningen? Den frågan försöker CASE-forskarna Susanne Iwarsson, Marianne Granbom och Oskar Jonsson besvara i en ny artikel publicerad i Springer Natures BMC Research Note.

De har använt sig av resultat från fyra gränsöverskridande, tvärvetenskapliga och problemorienterade forskningsstudier om bostadsfrågor för den åldrande befolkningen, där tre hade särskilt fokus på marginaliserade grupper.

Forskare från fyra fakulteter vid Lunds universitet och parter utanför akademin, som bostadsbolag och pensionärsföreningar, samlas i det pågående samverkansinitiativet Sociala rättigheter och boende för den åldrande befolkningen. De samarbetar för att få fram mer kunskap om inkluderande och långsiktigt hållbara bostäder och bostadsområden, som gynnar hälsosamt åldrande oavsett de boendes förmågor och resurser. Målet är att ta fram kunskap som påverkar framtidens bostadspolitik och boende. 

I vilken omfattning lyssnar politiker på er forskare?

– Det finns absolut ett intresse bland politiker för vår forskning, men det är svårt att gå från ord till handling. Politik bedrivs ju på flera nivåer och ibland är regering och riksdag mest intresserade, ibland lokalpolitiker, säger professor Susanne Iwarsson. Vidare är det en utmaning när det gäller kontinuiteten i frågor som kräver långsiktighet, eftersom vi har val vart fjärde år.

 

Äldre inte en belastning

I artikeln beskriver forskarna sju teman som kan inverka på sociala rättigheter och bostäder för den åldrande befolkningen. Innehållet i lagar och förordningar, finansinstituts strategier samt bostads- och grannskapsutveckling är några exempel på makronivå. Andra teman är utbildning, praktiska erfarenheter och kommunikation med civilsamhälle, näringsliv och offentlig sektor. Samtliga aktörer skulle gynnas av mer målinriktad samordning av samverkan för att öka användningen av forskningsresultat i politik och praktik och därmed främja hälsa och välfärd. Temat med äldre som en resurs gav insikten att deras mångfacetterade förmågor och erfarenheter är underutnyttjade.

På vilket sätt är de inte fullt utnyttjade?

– I den offentliga debatten hör man mest att den åldrande befolkningen är en belastning för samhället, när det i själva verket är tvärtom – äldre är en stor resurs och denna växande del av befolkningen kan bidra till samhällsutvecklingen på många sätt, säger professor Susanne Iwarsson.

– I ett av projekten såg vi bland annat hur äldre personer som levde i utsatta områden engagerade sig för att förbättra närområden genom att stötta grannar som behövde hjälp, städa upp på lekplatser, skriva insändare när busslinjer skulle läggas ner, rapportera till polisen efter vandalisering eller genom att ta kontakt med politiker. När kommuner vill genomför olika typer av förbättringsprogram i utsatta områden vore det slöseri att inte engagera äldre personer som bor i områdena, säger Marianne Granbom.

Analysen och reflektionerna i den nyligen publicerade artikeln bidrar till utvecklingen av metoder för att bättre förstå, förklara och förbättra möjligheterna till gränsöverskridande, tvärvetenskapligt och problemorienterat samarbete.


Läs publikationen här.

Mer om Samverkansinitiativet.

Relaterad artikel (på engelska): New processes and products through "Social rights and housing for the aging population"