CASE-forskarna, docenterna Gunilla Carlsson, Connie Lethin och Agneta Malmgren Fänge, har i tidigare studier, var för sig och i olika konstellationer, undersökt erfarenheter och hur användare i vården känner för ny teknik. Nu går de samman i ett helt nytt forskningsprojekt med fokus på tillit till välfärdsteknologi, efter att ha beviljats fyra miljoner kronor från Familjen Kamprads stiftelse.
– Det här är ett viktigt forskningsområde, men det finns ju många viktiga områden i konkurrensen, så vi är väldigt glada att de satsar på just denna ansökan, säger projektledaren Gunilla Carlsson, glatt överraskad av anslaget.
Saknas kunskap om teknikstrulens konsekvenser
Teknikoptimismen är stor och många kommuner hoppas underlätta för både personal och användare, samtidigt som de räknar med att spara både tid och pengar i välfärden.
Lundatrion har sökt medel för liknande projekt, men inte lyckats förrän nu.
– Man börjar kanske mer och mer ifrågasätta om det verkligen går att digitalisera allt. Och nu kommer också diskussioner om reglering av AI, som gör att fler kanske blir mer skeptiska, säger Agneta Malmgren Fänge.
– Vi ser hur otroligt mycket välfärdsteknologin kan hjälpa till med, men också de situationer som uppstår, som på goda grunder kan rubba tilliten. Ska det vara effektivt och säkert behöver vi komma vidare i detta. Och då är både individ- och samhällsperspektivet otroligt viktigt, fortsätter Gunilla Carlsson.
Vad vet man sedan tidigare forskning om teknologi som inte fungerar i välfärden?
– Förvånande lite, fortsätter Agneta Malmgren Fänge.
Hon menar att tilliten kan påverkas till exempel när allt fler kommuner vill installera kameror istället för att hemtjänsten ska åka ut på natten.
– Många tänker kanske att de inte ska få någon hjälp längre, säger hon.
– Att trygghetslarmen inte fungerade i flera kommuner, det är bara ett exempel på att vi behöver fundera över vad vi gör i de situationerna. Det blir många gånger medarbetarna på plats som akut behöver lösa situationerna, säger Gunilla Carlsson.
Söker folk till studien
Det är tilliten till tekniken och interaktionen mellan personal och personer som använder tekniken, som de ska titta närmare på. Vad händer när teknologin inte fungerar och finns det alternativa lösningar som fungerar då, frågar sig forskarna i projektet.
En referensgrupp med aktörer från olika nivåer i samhället kommer att aktivt involveras genom projektet och för att få svar rekryteras och intervjuas olika grupper av användare, såsom personer med behov av välfärdsteknologin, deras närstående och personal.
Vad hoppas ni få ut av projektet?
– Resultaten kan hjälpa kommunerna med ramverk och checklista, så inte välfärdsteknologin blir en arbetsbelastning, säger Connie Lethin.
– Vi vill belysa de gemensamma frågorna som mycket personal ställs inför, och ge stöd i beslut och handlingsvägar, för personalen är stressad redan som det är. Digitaliseringen pågår i samhället, det är vi alla en del av, men allt detta passar inte alla, säger Agneta Malmgren Fänge.
Forskningsprojektet börjar i januari nästa år och pågår till och med siste december 2026.