Det är arkitekten Ivette Arroyo vid LTH och forskare i profilområdet Proaktivt åldrande som leder projektet, där även forskaren Norma Montesino från Socialhögskolan deltar. Det handlar om att planera och utveckla bogemenskaper och delningsboende, för att främja äldre personers hälsa och välbefinnande.
Marianne Granbom, som även hon tillhör profilområdet Proaktivt åldrande, är ansvarig för den kvantitativa undersökningen, i samarbete med en postdoc som ska anställas under försommaren.
– Dem som har startat kollektivhusboende är ofta starkt övertygade om att de får bättre hälsa av att bo så och bättre social gemenskap men likväl ökar inte den typen av boende. Detta har man stångats länge med och vi vill veta vad det beror på. Är det bara dem som bor där som tycker det är så fantastiskt, är det en viss typ av människor som vill bo där? Vi vill få både fördelarna och nackdelarna med boendeformen på pränt genom att jämföra med andra typer av boende för äldre, säger Marianne Granbom.
I ett tidigare EU-projekt har forskartrion undersökt hur det är att bo kollektivt när en pandemi drabbar samhället. I nya projektet ligger fokus på Sverige och de äldres situation i bogemenskap, delningsboende eller kollektivhusboende.
Ska utforma designförslag tillsammans
Det är ett samarbete som sträcker sig utanför akademin, med föreningen Kollektivhus Nu, Helsingborgshem, Lunds kommunala fastighetsbolag, LKF, och Kanozi Arkitekter AB.
– Vi ska skicka ut en enkät till äldre som idag bor i kollektivhusboende, samma enkät skickas till äldre boende i trygghetsboende, så att vi kan göra jämförelser gällande hälsa och ensamhet, fortsätter Marianne Granbom.
En annan del är workshopar som arrangeras tillsammans med samarbetspartners, äldre personer och intresserade parter, för att ta fram designförslag på hur kollektivhusboende utformas och skalas upp för att minska ensamhet och social isolering.
Detta blir Granboms elfte pågående forskningsprojekt i år.
– Så är livet som forskare, vi jobbar ju i projektform. Men flera av mina andra projekt avslutas i år, så det ska bli spännande med ett nytt, säger hon.
FAKTA
I Sverige upplever mer än var tionde person över 75 år oönskad social isolering, vilket påverkar deras fysiska och psykiska hälsa. De flesta bor kvar hemma länge och antalet personer över 80 år beräknas fördubblas inom 20 år. Därför behöver kommunerna öka utbudet av lämpliga mellanboendeformer, som till exempel trygghetsboenden.
Isolering ökar inte bara risken för kranskärlssjukdom, högt blodtryck och stroke. Det kan också leda till depression, kognitiv försämring och demens, samtidigt som risken för förtidig död ökar.
Trygghetsboende etablerades som en konkret åtgärd för att minska ensamhet och inaktivitet hos äldre personer 2008 och klassificeras som "mellanboende" och tillhandahålls av kommunala bostadsbolag som hyresbostäder.
Projektet genomförs i tre etapper, först utvärderas och jämförs
rumsliga egenskaper, sociala aspekter, organisation och praktiker av ömsesidigt stöd i
trygghetsboende och bogemenskaper – genom den kvantitativa, digitala enkäten. Det blir också en kvalitativ utvärdering av den fysiska miljön genom ritningar, foton och rundvandringar, samt workshops med boende.