Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Upplyser äldre om ljus och mörker

Kiran sitter ensam mitt i stora betongtrappan på Forum Medicum.
”Det ska bli spännande att se skillnader mellan städerna”, säger Kiran Maini Gerhardsson.

Några frågor till CASE-forskaren och arkitekten Kiran Maini Gerhardsson, som i dagarna beviljades ett anslag på fyra och en halv miljoner kronor från Familjen Kamprads stiftelse, för att tillsammans med medsökande, Steven Schmidt och Christina Brogårdh, genomföra interventionen ”Ljus, aktivitet och sömn i min vardag”.

Grattis Kiran! Hur känns det?

– Tack, det roliga är att få en anställning! Och jag tror vi kommer göra skillnad för de 40 personer som ska delta i den internetbaserade kursen. Den uppmuntrar till bättre ljus- och mörkermiljö och ändrade rutiner och kommer pågå i nio veckor. Vi har gjort en förstudie i Lunds kommun tillsammans med Seniorverksamheten för att få veta hur användarvänlig kursen är och det var överraskande positivt. Alla utom en hade gjort mellan tre och nio ljusrelaterade förändringar i hemmet.

Vad händer nu? 

– Nu kan vi skala upp och pilottesta i Lund och tre ytterligare kommuner, det kan ju vara olika förutsättningar på olika ställen. Först ska vi anställa en administratör, skriva etikansökan, sedan kan vi börja rekrytera i maj och förhoppningsvis ge interventionen under hösten. Målgruppen är personer som är 70 år och uppåt och som bor i lägenhet. Dessutom blir det en långtidsuppföljning, vi gör mätningar kopplade till hälsa, sömnkvalitet och mående direkt efter kursen och sedan efter tre respektive tio månader.

Varför behövs detta? 

– När jag skrev min avhandling om hur hembelysning och fönster används, såg vi att äldre behöver bättre ljusförhållanden, men att de ofta saknar kunskap om vad som behöver förändras. De är inte medvetna om hur ljuset på dagen påverkar dygnsrytmen och sömnen och i sin tur måendet. Jag undervisar arkitektstudenter och vet att det inte är lätt det här med ljus. Därför vill jag ha praktiska lärandemoment. Vi ger olika verktyg för att personen själv ska identifiera vad som kan förbättras i hemmet och går igenom det systematiskt. För detta har vi en provlåda med bland annat sex olika ljuskällor med olika socklar, hälften är dimbara i tre steg – elektriker behöver därför inte anlitas. 

Vad är målet?

– Vi vill hjälpa deltagarna att utveckla sin förmåga att göra förändringar, men också aktivera sig och få mer dagsljus utomhus. Och gående utomhus påverkas dessutom av de fysiska förutsättningarna. Vid tremånadersuppföljningen kommer vi skugga deltagaren under en daglig promenad. De bär en kamera på huvudet eller kroppen och efteråt kan vi spela upp videon hemma och göra intervjun utifrån den - varför valdes en viss sträcka? Fanns det några hinder? Vad underlättade? Sedan kan vi ge input till stadsbyggnadskontoren, som vi också ska samarbeta med.

Vad kan detta ge samhället?

– Mer gångvänliga utemiljöer och bättre upplysta hemmiljöer, med färre fallolyckor och kanske mindre användning av sömnmedel – och äldre som mår bättre och har högre livskvalitet.