Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Ny studie: Tjänar samhället på att satsa på äldres hemmiljö?

En man pekar på en stor bildskärm i en möteslokal
Första året ska forskarna ta in objektiva data hur det ser ut med tillgängligheten, geografiska indikatorer som visar var det finns till exempel busshållplatser, vårdcentraler och platser för fritidsaktiviteter. Foto: Oskar Jonsson

Nu är det igång, forskningsprojektet SUN-AGE, som ska undersöka hur närmiljön i städer kan förbättras för att den åldrande befolkningen ska kunna leva ett aktivt och deltagande liv.

Häromdagen höll forskarna i projektet sitt första uppstartsmöte. Från forskargruppen Aktivt och hälsosamt åldrande deltar docenterna Giedre Gefenaite och Marianne Granbom, biträdande forskare Oskar Jonsson, docent Björn Slaug och forskaren Carlos Chiatti. CASE:s koordinator, docent Steven Schmidt, deltar från forskargruppen Tillämpad Gerontologi, dessutom ingår psykologiprofessorn Charles Musselwhite vid Aberystwyth University i Wales och Jean Ryan från forskningsinstitutet VTI i projektet.

Skärmbild från onlinemötet med bl a forskare från Wales
Psykologiprofessor Charles Musselwhite från Aberystwyth University i Wales deltar i CASE-projektet. Foto: Oskar Jonsson

Björn Slaug leder projektet.

– Det handlar om hur vi kan göra samhället mer åldersvänligt och har fokus på hem- och närmiljön, säger han.

Projektet är en fortsättning på Simul-Age, där forskarna undersökte hur bostäder kan göras bättre och hur lämplig hemmiljön är att åldras i, om människor ska kunna fortsätta vara aktiva och deltagande i samhället. 

– Nu ska vi först kartlägga fem städer; Eslöv, Perstorp, Vänersborg, Örebro, Östersund och en storstad – antingen Malmö, Göteborg eller Stockholm och se hur bostadsförhållandena är där, genom aggregerad data (summerad på gruppnivå, red. anm.) från Statistiska Centralbyrån, SCB.

Porträttbild på Björn Slaug i vit skjorta.
Björn Slaug. Foto: Kennet Ruona

Därefter väntar en studie där äldre vuxna själva berättar om vad som behöver förbättras i deras hemmiljö för att de ska kunna leva så aktivt som de önskar.

– Det kan till exempel vara att de önskar sig fler affärer, att busshållplatser ligger närmare och att bussar går oftare. De får komma med förslag och önskemål, fortsätter Björn Slaug.

Rekryteringen till den studien planeras till nästa år. I början av 2025 ska en postdoktor med bakgrund inom folkhälsa och epidemiologi anställas i projektet, som ska sammanställa data och vara drivande i projektet de två sista åren.

Vinster som rättfärdigar kostnader?

I tredje fasen ska forskarna simulera effekterna om de inkomna förslagen skulle genomföras och även räkna på kostnader på lång och kort sikt. I den vetenskapliga litteraturen finns beräkningar och uppskattningar på vad till exempel kortare avstånd kan ha för betydelse för livskvaliteten.

– Hypotesen är att kortsiktiga kostnader kommer betalas på längre sikt i form av bättre hälsa och större grad av aktivitet hos den åldrande befolkningen. 

Slutmålet är att få fram underlag till politiska beslutsfattare, med förslag hur samhället kan göras mer åldersvänligt. Projektet pågår i tre år och har fått fem miljoner kronor i bidrag från Forte.